En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

munen (Svenska kommunförbundet 2002). I flerakommuner har mötesplatser för unga också bliviten allt viktigare arena för arbetsmarknadspolitiskainsatser. På mötesplatser placeras särskilda verksamheterför att hjälpa unga som hamnat utanförskola och arbetsmarknad.En utvecklingstendens är att andelen som aldrigbesöker några mötesplatser ökar med stigandeålder. Det är också en mindre andel tjejer som besökermötesplatserna. Ungdomsstyrelsens erfarenhetervisar att de äldre ungdomarna ställerhögre krav på inflytande i verksamheten samthögre krav på kvalitativa aspekter av verksamhetensom till exempel estetiska (utformningen avlokalerna) och geografiska (att möteslokalernafinns på en attraktiv plats). Fler framgångfaktorerär att aktiviteterna ska bygga på ungas egna intressensamt professionell och engagerad personal.Ungdomsgårdar och ungdomens hus brukarsammankopplas med ett genuint ungdomsinflytande.Dessa verksamheter har en lång traditionav att bygga sin verksamhet på ungas engagemang.Vad som anses vara den bästa modellenför gårdsinflytande har dock varierat över tid, vilketbeskrivs närmare i kapitel 4. På 1980- och -90-talen sammankopplades ofta verkligt inflytandemed att unga skulle ha makt över planeringen ochpengarna. De senaste 10–15 åren har inflytandeinom fritidsverksamheten oftare beskrivits utifrånen målsättning där de unga bidrar till att aktivtproducera sin egen fritid och inte bara agerar somkonsumenter. En intressant iakttagelse är att relationenmellan ledare och unga inom öppna ungdomsverksamheterhar blivit en allt viktigare förutsättningför ungas upplevelse av delaktighet,(se kapitel 4).De öppna verksamheterna ger unga goda möjlighetertill inflytande, däremot är de inte alltidsärskilt motiverade att ta vara på de möjlighetersom erbjuds. Framför allt gäller det den löpandeverksamheten, där bristen på engagemang motiverasmed att man är nöjd med det befintliga utbudet.Däremot är det sällan brist på engagemangnär det handlar om att starta eller bygga upp någontingnytt. Det rimliga är väl att tolka detta somett allmänmänskligt beteende och inte något somär unikt för de unga.Det saknas nationella undersökningar som gördet möjligt att dra slutsatser om hur unga uppleversitt inflytande på mötesplatser för unga. Enundersökning som utförts vid upprepade tillfälleni Jönköpings kommun visar dock att mellan 10och 20 procent av unga fritidsgårdsbesökare uppleveratt ledarna inte tar särskilt stor hänsyn tillderas förslag. Ungefär samma andel unga som äraktiva i kultur- och musikskolan eller som är medi en förening svarar att ledarna inte tar särskiltstor hänsyn till deras förslag. Om man jämförungas upplevelse av inflytande på fritidsgårdarna,kultur- och musikskolan samt föreningslivetmed inflytandet i skolan är det en tydligt störreandel i skolan, 30–40 procent, som anger att lärarnainte tar särskilt stor hänsyn till deras förslag(Elofsson 2007). 6En nyligen avslutad studie om ungas upplevdainflytande på fyra fritidsgårdar i Göteborgsregionenvisar intressanta resultat. När killar och tjejersvarade i en allmänt ställd fråga om de uppleveratt de kan påverka gårdens verksamhet förekomdet inga större skillnader i deras uppfattning omden egna delaktigheten. Men i mer precisa frågorom inflytande i faktiska aktiviteter framkom etthelt annat resultat. En betydligt lägre andel tjejerän killar upplevde sig ha inflytande över de aktivitetersom genomfördes på gården. En lägre andeltjejer än killar menade också att de hade inflytandeöver hur lokaler, utrustning och pengaranvänds.429