En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Tabell 9.5 Effekten av social bakgrund och egen levnadssituation påsannolikheten att vilja vara med och påverka i frågor som rör den egnakommunen. Sammanfattande tabell av logistisk multivariat analys, 16-25 år, 2009. ProcentdifferenserVariabelEffekt avenskild variabelEffekt av enskildvariabel vid kontrollför övriga variablerBakgrundKvinna Ej Sig. Ej Sig.Ålder Ej Sig. Ej Sig.Sexuell läggning Ej Sig. Ej Sig.Utrikes född Ej Sig. Ej Sig.Född i Sverige med utrikes födda föräldrar Ej Sig. Ej Sig.Bor i större stad Ej Sig. Ej Sig.Bor i mindre stad/kommun Ej Sig. Ej Sig.Förälder med högre utbildning +9,2 +9,8Förälder arbetslös el. sjukskriven Ej Sig. Ej Sig.Egen levnadssituationMottagit bidrag +4,8 +6,1Knapp ekonomi Ej Sig. Ej Sig.Funktionsnedsättning +5,6 Ej Sig.Hälsa Ej Sig. +7,9Låg självkänsla +4,1 Ej Sig.Missnöjd med arbets-/skolsituation Ej Sig. Ej Sig.Nöjd med arbets-/skolsituation Ej Sig. Ej Sig.Missnöjd med kompisrelationer Ej Sig. Ej Sig.Nöjd med kompisrelationer Ej Sig. Ej Sig.Missnöjd med familjerelationer Ej Sig. Ej Sig.Nöjd med familjerelationer Ej Sig. Ej Sig.Källa: Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009.Kommentar: Logistisk regressionsanalys. Redovisade värden utgör procentdifferenser vilket innebär denestimerade förändrade sannolikheten för att svara att man vill vara med och påverka i den egna kommunennär respektive oberoende variabel förändras från sitt lägsta till sitt högsta värde. Ålder avser skillnaden mellangruppen 16–19 år och gruppen 20–25 år. För variabelbeskrivning (se bilaga 9.2). Endast effekter signifikantapå minst 95 % säkerhetsnivå redovisas som signifikanta.Referenskategori: = storstad, = Varken nöjd eller missnöjd.Sannolikheten för att vilja vara med och påverkaökar också bland unga med upplevd bra hälsaoch i viss mån också bland unga med dålig självkänsla,vilket kan tolkas som att de med upplevddålig självkänsla känner ett behov av eller önskanom att komma till tals (tabell 9.5).209