En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

inflytande på fritidsgårdar, samt i kultur- ochmusikskolor, ligger på ungefär samma nivå somungas inflytande i föreningslivet då mellan 10 och20 procent upplever att ledarna inte tar hänsyntill deras förslag.I den representativa demokratin är ungas synpå sina egna möjligheter att påverka och blilyssnad till betydligt mindre än i alla andra sfärer.Endast 6 procent av unga i åldern 16–25 år anseratt de har stora möjligheter att påverka politiskabeslut och endast 15 procent av de unga anseratt de har stora, eller ganska stora, möjligheter attsjälv föra fram åsikter till dem som bestämmer ikommunen.Polarisering och ettmer splittrat samhälleI rapporten framträder en bild av polarisering. Dethandlar för det första om en social polariseringdär unga som antingen själva eller vars föräldrarlever under knappa ekonomiska förhållanden tydligtser mer pessimistiskt på sina möjligheter attpåverka såväl sitt eget liv som frågor i samhället.För unga som själva är arbetslösa är det särskilttydligt att de har mindre tilltro till sina möjligheteratt påverka de flesta områden i livet.En annan tydlig skillnad går mellan unga medgod hälsa och unga som av något skäl uppger attde inte mår bra. Det handlar också om unga meddålig självkänsla och unga som har problem medsina familje- eller kompisrelationer. Unga som mårdåligt och har relationsproblem upplever sig ihögre grad än andra sakna möjligheter att påverkasin livssituation. Bland dessa unga är det ocksåvanligare att inte känna sig delaktig i det svenskasamhället.Ytterligare en ganska tydlig skillnad går mellanolika geografiska områden i landet. Unga bosattautanför storstadsregionerna upplever i större utsträckningatt de inte är delaktiga i det svenskasamhället. Det är något vanligare att unga sombor i mindre städer och på landsbygden inte odelatstöder demokratin och dess principer.Utifrån våra observationer i Fokus10 ser vi enrisk för ett allt mer splittrat samhälle. Den ökadetendensen till segregation och åtskillnad i Sverigesom förekommer i boendet, på arbetsmarknaden,i skolan och i samband med fritidsaktiviteter tycksäven spilla över på beteenden och attityder somhar betydelse för demokratin. Unga från olika sociala,kulturella och geografiska miljöer har alltfärre arenor att mötas på vilket hotar att skapaparallella världar utan gemensam identitet ochvärdegrund. Vi ser exempelvis att landsortensunga i många fall uppvisar mönster av attityderoch beteenden som skiljer sig från unga i storstadsregionerna.Vi vet också att unga i flera avstorstädernas socialt mest utsatta områden haren känsla av att vara instängda i sina egna områdenutan större möjligheter till möten och relationermed människor i samhället utanför.Inklusion – exklusionEn annan aspekt av polariseringen är att mångaunga, avsiktligt eller oavsiktligt, har hamnat utanförarenor som traditionellt har bidragit till attstärka ungas resurser och känsla av egenmakt.Den höga ungdomsarbetslösheten och svårigheternaför unga att etablera sig på arbetsmarknadenbidrar till att kraftigt minska möjligheterna tillinflytande för en stor grupp unga vuxna. När ungasaknar egen försörjning och tryggad ekonomiundergrävs deras självtillit och innebär samtidigtatt de saknar tillgång till viktiga plattformar och436