En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

dan kan utföra, inte att unga är med redan initialtoch formulerar vad som är viktiga uppgifter ochhur de ska ordnas. Som en person uttrycker sig:”Uppgifter? Det var det löjligaste jaghört. Det handlar, enligt min mening, inteom att dela ut uppgifter hit och dit utanom att ge ungdomar en plats i samhället.Gör man det behöver man inte ge demuppgifter. Då tar dom det.”(Henriksson 1991, s. 25)Delaktighet och inflytande kan alltså också förståssom makt, vilket innebär att om unga ska fåökad delaktighet måste andra grupper (vuxna)acceptera att få sina positioner tillbakaflyttade.Unga måste bli insläppta på de arenor där dagordningargörs upp och beslut fattas. Detta handlar,enligt rapporten, både om en attitydmässigförändring som att byta rädsla och osäkerhet motförtroende, och om en kvalitativ förändring i bemötandeav unga. Den senare förändringen kanexempelvis innebära olika typer av systemförändringarsom sänkt rösträttsålder, lokala ungdomsrådoch liknande.De institutionella systemen och kulturella mönstrenuppfattades också försvåra ungas jämlika tillträde.Mycket i samhället var redan färdigbyggtoch organiserat i strukturer som var svåra att förståsig på och ta sig in i för unga generellt och isynnerhet för de som saknade erfarenhet av föreningsverksamheteller kontakter i sitt socialanätverk som kunde guida dem på vägen. För attunga ska kunna ta plats krävs det att man skaparungdomsanpassade organisationer och strukturerdär de kan skolas in.Som en fortsättning och fördjupning på den inslagnavägen att tänka på ungas livsvillkor utifrånhelhetssyn och sektorsövergripande arbeteåterkom den så kallade Stunskommittén med uppfattningenatt en ny ungdomspolitik krävdes (SOU1992:54). I den efterföljande propositionen sägs att:”Ungdomspolitik kan därför inte varaenbart t.ex. fritidspolitik eller utbildningspolitik.Utgångspunkten måste istället vara den samlade verklighet ungamänniskor lever i samt de behov, resurseroch problem som ungdomar har.”(prop. 1993/94:135, s. 29)Frågor om ungas delaktighet och inflytande ärviktiga i propositionen och kopplas ofta sammanmed att ge utrymme för ungas egna initiativ ochansvarstagande. Genom ett utökat ansvar tränasdemokratiska arbetsformer. I propositionen föreslåsockså att Statens ungdomsråd (som får ettnytt namn – Ungdomsstyrelsen) ges en utökadroll i den nationella ungdomspolitiken. Ansvaretinnebär bland annat att stimulera till ett sektorsövergripandearbete, hålla nära kontakt med kommunernasom ansvarar för en stor del av den faktiskaungdomspolitiken och ge särskild uppmärksamhetåt ungas fritid. Regeringen ville också seen utvecklad målstyrning inom ungdomsområdet,bland annat för att bättre säkerställa en demokratiskfostran, ökad jämlikhet mellan könen, arbeteför att motverka utslagning och att man skulleägna större uppmärksamhet åt invandrarungdomarssituation och möjlighet till delaktighet isamhället.I kulturutredningen (SOU 1995:84) uppmärksammasatt unga människor i högre grad än tidigaremåste visas respekt för sina egna val av kulturellauttrycksformer. Ungas kreativitet och lust attskapa måste tas tillvara, men det handlar ocksåom att finna andra organisationsformer än de traditionella,som unga kan uppfatta som stelnade.Kulturlivet anses vara en viktig arena för unga attvara delaktiga på, då kulturaktiviteter i hög grad33