En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Staten och ungdomens fritid,Olson 1992.Dansbaneeländet,Frykman 1988.Ej till salu,Statens ungdomsråd 1981.turyttringar (Olson 1992). Den moraliserandeungdomsdiskussionen, exempelvis om dansbanorna,fördes främst på andra platser som imedierna (Frykman 1988).De förslagna ungdomsgårdarna skulle efterliknahemmet, där unga under kamratliga former kundeträffas under en inkännande och guidande ledare.Förebilden fanns i de engelska ungdomsklubbarna.På fritidsgården skulle ungdomarna kunnadelta i studiecirklar, träskotillverkning, informationsmötenoch mer ostrukturerade aktiviteter sompingis- och sällskapsspelande. Statens fostransambitionerkunde inte gå hur långt som helst, utanvar tvungna att balanseras mot de ungas egnaintressen av fritidsaktivitet. Man ville också tillvarje pris värja sig mot att skapa en statlig ungdomsrörelse,vilket är lättförståeligt mot bakgrundav erfarenheterna från Nazitysklands indoktrinering,fostran och organisering av de unga.Man finner redan i samband med att dessa frågordiskuteras formuleringar om ungas rätt till inflytandei verksamheterna. Kommittén hade ocksåen delvis kritisk inställning till att enskilda företaginrättade ungdomsgårdar och menade att sådanaenbart skulle ses som experimentverksamheter.De kunde lätt bli reklam för eller kontrollerasav det företaget, och kommittén skrev att detskulle ”tjäna alla parters intressen bäst om enav ett företag anlagd fritidsgård så helt ställestill de ungas egen disposition” (SOU 1945:22, s.29).Kommittén ansåg också att de allmänna ungdomsgårdarnamåste undvika förmyndarskap ochistället tillvarata ungas egna krafter och initiativförmåga.Man nämner också ungas behov av attfå känna medbestämmande och ta ansvar. Någotsom anses vara särskilt viktigt för dem som inteupplever detta i arbetslivet, även om de kan behövahjälp i starten (SOU 1945:22). Unga borde fåmöjlighet att vara med och bestämma och få ansvaröver verksamheterna och inte komma till ettdukat bord, och säger man:”det är inte ur tacksamhetsskuld utan urkänslan av lojalitet och ansvar, som ettlevande intresse för och bindning tillverksamheten ska växa fram.”(SOU 1945:22, s. 36)28