En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

iabel (separata analyser har alltså genomförts avintresse på olika politiska nivåer). Men eftersomutfallen visade sig i allt väsentligt vara helt likvärdigaär en rad tillräcklig för att sammanfatta resultatet.Måtten politisk självtilltro, politiskt förtroendeoch institutionellt förtroende bygger på mer omfattadeindex i jämförelse med motsvarande variableri Ungdomsenkäten 2009, även om den teoretiskainnebörden förutsätts vara densamma(bilaga 12.1). Här har också de institutioner somdirekt kan sägas beröra det politiska livet (som iundersökningen avsåg regeringen, riksdagen, depolitiska partierna och politiker i allmänhet) analyseratsför sig. Måttet institutionellt förtroendehandlar om den tilltro man har till offentliga myndigheteroch organ (som i undersökningen avsågpolisen, domstolarna och den offentliga förvaltningen).I tur och ordning står de övriga kolumnerna itabell 12.1 för:A) effekten av att vara född i Sverige jämförtmed att vara invandrad i ett socioekonomisktresurstarkt områdeB) områdeseffekten av socialt utanförskapbland infödda ungaC) områdeseffekten av socialt utanförskapbland invandrade unga.I likhet med tidigare är effekterna analyseradeseparat för invandrade respektive infödda ungdomar.Den statistiska modellen ger besked omgenomsnittliga skillnader mellan dessa grupper isocioekonomiskt resursstarka bostadsområden(det vill säga områden med mycket låga nivåer avarbetslöshet och bidragsberoende). Vad som däremotinte direkt framgår av tabell 12.1 är att enserie ytterligare kontroller också har gjorts för denskeva fördelningen av socioekonomiskt resursstarka(respektive resurssvaga) ungdomar mellanstädernas bostadsområden. Vid sidan av denojämna sammansättningen områdesvis av inföddaoch invandrade ungdomar, tar de sambandsom är statistiskt säkerställda också hänsyn tillvariationer i individuell arbetsmarknadsposition(om man har jobb respektive studerar eller är arbetslös),utbildningsnivå och familjeinkomster.Sammanställningen tyder på att dessa kontrollervar väl motiverade. När hela variationen avbostadsområden beaktas framträder inga säkerställdaområdeseffekter på ungas intresse för politiskafrågor. 22 Varken infödda eller invandradeungdomar tycks i detta avseende påverkas avarbetslöshetsnivåer i det egna bostadsområdet.Resultatet ligger dock väl i linje med den tidigareanalysen av Ungdomsenkäten 2009. Jag konstateradetidigare att unga i fokusområdena i minstlika hög grad som unga i allmänhet ger uttryck förett politiskt intresse. Sett till att det skiljer närmaresex år mellan de båda undersökningarna (ochatt de skiljer sig åt i den exakta formuleringen avenkätfrågor) kan resultaten betraktas som relativtsamstämmiga. Om inte smärre skillnader övertolkasmåste den övergripande – och hoppingivande– slutsatsen bli att ungas intresse för politikinte sjunker i takt med ökat socialt utanförskapi bostadsområdet. Fattigdom på områdesnivåmedför alltså inte automatiskt politiskt ointresse.För politisk självtilltro pekade Ungdomsenkäten2009 på att invandrade ungdomar i fokusområdenamissgynnades. Men i resultaten baserade på Medborgarundersökningen2003 kan inte några sådanaeffekter av utanförskap på områdesnivå beläggas.Teoretiska förväntningar till trots tycksungas bedömningar av den egna förmågan attgöra sin röst hörd inte påverkas negativt av att301