En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

ReferenserNoterIntegrations- och jämställdhetsdepartementet(2008). Ålderssammansättningeni statensmyndighetsstyrelser och kommittéer2007. Internt PM frånUngdomsenheten. Integrationsochjämställdhetsdepartementet.Oskarsson, S. (2006). Valdeltagandetsmekanismer. I P. Esaiasson& A. Westholm (Red.), Deltagandetsmekanismer. Det politiskaengagemangets orsaker ochkonsekvenser. Malmö: Liber.Pettersson, T. (2008). Ungasjunga med de gamla! Enjämförande analys av grundläggandevärderingar och uppfattningarom demokrati och politikbland blivande vuxna från 24länder. Uppsala: Teologiskainstitutionen, Uppsala universitetPhillips, A. (2000). Närvaronspolitik. Lund: Studentlitteratur.Proposition 2009/10:175.Offentlig förvaltning för demokrati,delaktighet och tillväxt.Proposition 2010/11:1 Budgetpropositionenför 2011.Regeringens skrivelse 2008/09:103.Kommittéberättelse 2009. SCB.Regeringens skrivelse 2009/10:106Dialog om samhällets värdegrund.Regeringens skrivelse 2009/10:53En strategi för ungdomspolitiken.Statistiska centralbyråns officiellabefolkningsstatistik för 2009.www.scb.se.Statistiska centralbyrån (2008).Förtroendevalda i kommuner ochlandsting 2007. Demokratistatistikrapport 7.Teorell, J. & Westholm, A. (1999).Att bestämma sig för att vara medoch bestämma. Om varför vi röstar– allt mindre. I E. Amnå (Red.),Valdeltagande i förändring.Demokratiutredningens forskarvolymXII. SOU 1999:132.Stockholm: Fakta Info Direkt.Ungdomsstyrelsen (2008).Demokrati och mänskligarättigheter – Svenska folketskunskaper och värderingar.Stockholm: Ungdomsstyrelsen.Ungdomsstyrelsen (2010). Ungidag 2010. Stockholm: Ungdomsstyrelsen.Westerståhl, J.(1985). Omrepresentation. I Makten frånfolket. Stockholm: Liber.Wohlgemuth, D. (2006). Ledersocial representativitet tillåsiktsrepresentativitet? IH. Bäck & M. Gilljam (Red.),Valets mekanismer. Malmö: Liber.Valmyndighetens statistik november2010. www.val.se.Wängnerud, L. (2009). Kvinnorepresentation.Lund: Studentlitteratur.1Analysen genomförs med hjälp avlogistisk regression. Den logistiskamodellen är den mest lämpade närden beroende variabeln bara har tvåmöjliga utfall. I detta fall antingenatt man anser att ett demokratisktpolitiskt system är ett mycket ellerganska bra förslag (0) eller att mananser att det är ett mycket ellerganska dåligt förslag (1). Procentdifferenserär ett mått som ärintuitivt enklare att förstå änmånga andra mått på effekter vidlogistisk regression. Procentdifferensenuttrycker i procentandelarhur sannolikheten att ingå igruppen som tycker att demokratiär ett dåligt system förändras närde olika förklaringsvariablernaändras från sitt lägsta till sitthögsta värde (jfr Oskarsson 2006,Teorell & Westholm 1999).2Hela listan med samhällsinstitutionersom ingick i frågan ochandelen unga, 16–25 år, som uppgeratt de har mycket eller ganskastort förtroende för dem ser ut såhär: Sjukvården 50,4 %, Polisen40,8 %, FN 40,4 %, Svenskakyrkan 29,0 %, Försvaret 27,5 %,Rättsväsendet 24.7 %, Det socialavälfärdsystemet 23,1, Riksdagenoch regeringen 18,4 %, Facket 17,4 %,EU, 17,1 %, Massmedia 6,2 %.3Denna slutsats grundar sig på attmodellen som redovisas i tabell 9.6inte förmår förklara mer än 1,5procent av variansen i de ungasupplevelse av att ha inflytandeöver politiska beslut.4Vi har använt variansanalys(ANOVA) för att signifikanstestaskillnaderna i medelvärden mellanvar och en av de olika redovisningsgrupperna.Signifikansprövningarnautfördes separat för gruppensom inte angivit svarsalternativet;vet ej, det vill säga för alla de somsvarat något av alternativen 1–4. Ien andra omgång signifikansprövadesskillnader i andelen som svarat242