En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Figur 10.1 visar hur valdeltagandet i gruppenunder 26 år skiljer sig från valdeltagandet i väljarkårensom helhet. Det förväntade mönstret – attunga deltar i lägre grad än äldre – har infallit vidsamtliga val sedan 1960. I samband med några avde jämna och ideologiskt polariserade 1970-talsvalenvar visserligen valdeltagandet bland unganästan lika högt som i valmanskåren som helhet.Men i normalfallet är valdeltagandet mellan 5 och10 procentenheter lägre bland unga jämfört med ihela väljarkåren. I figur 10.1 syns tydligt attvaldeltagandeskillnaderna mellan unga och äldreväljare har varit klart större i de senaste valen änunder 1970- och 1980-talen.Valdeltagande har alltid haft ett tydligt sambandmed fysisk ålder som i huvudsak beror på huregenskaper som social status och social integrationförändrar sig under livets gång (Franklin2004). Valdeltagandet ökar stadigt med ökad ålderända fram till ungefär den tidpunkt i livet dåindividen lämnar arbetslivet. I 65–70-årsåldernminskar därför sannolikheten att dyka upp vidvalurnorna i takt med att individer monterar nedsina sociala nätverk. Ensamhet, ohälsa och högålder bidrar också till att ytterligare minska sannolikhetenför att man röstar.Vi kan därför förvänta oss att personer som harmöjlighet att rösta för andra och tredje gångengår och röstar i större utsträckning än unga förstagångsväljare(figur 10.2). Detta har inte entydigtvarit fallet i svenska riksdagsval under perioden1960–2006. Gruppen förstagångsväljare harValdeltagande9088939194919291 919086 87858588848783828180827978787575717169Källa: De svenska valundersökningarna 1960–2006.Kommentar: Resultaten bygger på urvalsundersökningar och därför kan valdeltagandenivåerna för samtligaväljare avvika från officiella uppgifter om valdeltagande. Dataunderlaget har viktats. Antalet respondentersom tillhör gruppen väljare under 26 år varierar under perioden från 104 till 572 personer.Figur 10.1 Andel unga väljare och samtliga väljare i genomsnitt,1960–2006. Procent.249