En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

Inspektion avelevinflytandeElevernas möjligheter till inflytande i skolan varett av fem prioriterade granskningsområden förSkolverkets inspektion av skolor under 2003–2006. 7 Den huvudsakliga slutsatsen i rapportenSkolverkets utbildningsinspektion – en sammanfattningav resultat och erfarenheter under treår (Skolverket 2007) var att behovet av förbättringarär mycket stort. Enligt rapporten fanns deten stor osäkerhet om hur elevinflytandet kan ochska utformas i det dagliga arbetet bland eleveroch lärare, både i grundskolan och i gymnasiet.En viktig anledning till osäkerheten är att skolansstyrdokument endast anger att elever ska ha inflytande,men inte hur. Skolverkets utbildningsinspektionsbedömning var att det behövs tydligareriktlinjer för elevernas möjligheter till inflytande,samtidigt som eleverna i rimlig utsträckningkänner till demokratiska principer och har envilja att arbeta i demokratiska former (Skolverket2007).Inspektionen 2003–2006 visade att de allra flestagrundskolor hade samverkansorgan som klassrådoch elevråd där olika frågor som inte rör dendirekta undervisningen kunde tas upp. Ävengymnasieskolorna hade samverkansorgan somenligt inspektionen fungerade tillfredsställande,även om verksamheten där visade sig vara mindreomfattande jämfört med i grundskolan. Ettområde med ett stort utvecklingsbehov var elevernasmöjlighet till reellt inflytande över utbildningensutformning. Inspektionen fann ett stortmissnöje bland eleverna i både grundskolan ochgymnasieskolan över deras begränsade inflytandeöver utbildningen och skolans inre arbete.Mer än varannan av de inspekterade grund- ochgymnasieskolorna bedömdes vara i behov av attförbättra elevernas möjligheter till inflytande översin lärosituation.Även en rad andra undersökningar, däriblandSkolverkets attitydundersökningar, SCB:s levnadsnivåundersökningar(ULF) och Barnombudsmannensrapporter har påvisat brister i elevinflytandet.Undersökningarna har visat att elevernaupplever att de har begränsat inflytande överdet vardagliga skolarbetet som inflytande överundervisningssituationen, arbetssättet och innehållet.Upplevelsen av inflytande varierar ocksåmellan skolorna i en kommun, mellan klasserna ien skola och mellan olika gymnasieprogram. Denenskilde läraren bedöms ha stor betydelse förelevernas möjligheter till inflytande över sitt lärandeoch sin dagliga läromiljö.Den senasteskolinspektionenAnsvaret för skolinspektionen fördes över frånSkolverket till den nyinrättade myndigheten Skolinspektionen2008. Skolinspektionens regelbundnatillsyn sker kommunvis, vilket innebär attmyndigheten granskar alla skolor och verksamheteri en kommun under en begränsad period.Tillsynen innebär en kontroll av att kommuneneller den fristående skolan följer skollag, skolformsförordningar,läroplaner, kursplaner ochövriga föreskrifter som är bindande för skolornaoch verksamheterna. Tillsynen sker inte slumpmässigt.Det är därför inte möjligt att generaliseraresultatet av tillsynen 2009 till alla landets skoloroch verksamheter.I tabell 6.5 redovisas inspektionsresultat för fyraolika faktorer som på olika sätt belyser förutsättningarför att elever i grundskolan ska kunna utövainflytande över sitt lärande. Bedömningspunkternatar upp:• utvecklingssamtal• individuella utvecklingsplaner• möjlighet till inflytande över eget lärande• demokratiska arbetsformer.131