En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

vet ej för var och en av de olikaredovisningskategorierna. Förandelen som svarar vet ej så finnssignifikanta skillnader mellan ungamed hög- och lågutbildade föräldrar,mellan unga som haft ochinte haft svårt att klara utgifternade senaste 12 månaderna, mellanunga med bättre och sämre självkänslasamt mellan unga som ärnöjda respektive missnöjda med sinsituation på arbetet eller i skolan.5Denna slutsats grundar sig på attregressionsmodell 1 där endastbakgrundsvariablerna ingår förklararen procent av variansen iden beroende variabeln samtidigtsom modell 2–3 som innehållervariabler med koppling till denegna aktuella levnadssituationenförklarar cirka 21 procent.6En intressant fråga är vad de ungamenar när de skattar sin hälsa somdålig. Är det en dålig psykisk hälsahos gruppen med annan sexuell läggningän heterosexuell som leder tillatt de upplever sämre möjligheteratt påverka sitt eget liv än andraunga? För att undersöka detta harvi konstruerat ett index som mäterförekomsten av upplevda stressrelateradesymptom i form avhuvudvärk, magont och sömnsvårigheterhos svarspersonerna (sebilaga 9.2). När det i analysen äventas hänsyn till huruvida svarspersonernalider av stressrelateradesymptom visar det sig att stressrelateradesymptom tycks vara endel av förklaringen till att ungamed annan sexuell läggning änhetero upplever mindre möjligheteratt påverka sin livssituation.Psykisk ohälsa som tar sig uttrycki stressrelaterade symptom visar sigdock inte vara hela förklaringentill att unga med en annan sexuellläggning än hetero upplever enlägre delaktighet. Även sedanhänsyn tagits till den psykiskaohälsan kvarstår en negativ effektav sexuell läggning på möjligheternatill inflytande som har ettsamband med ungas självskattadehälsa men som inte fullt ut förklarasav de stressrelateradesymptomen. I viss mån visar sigockså unga med en annan sexuellläggning än heterosexuell varamindre nöjda med sina familjerelationersamt uppvisa en sämresjälvkänsla vilketäven detta tycks bidra till ett lägreupplevt inflytande över sitt eget liv.7Psykisk ohälsa som tar sig uttrycki stressrelaterade symptom visar sigdock inte vara hela förklaringentill att funktionshindrade uppleveren lägre delaktighet. Även sedanhänsyn tagits till den psykiskaohälsan kvarstår en negativ effektav funktionsnedsättning på delaktighetensom förklaras av de ungassjälvskattade hälsa men som intefullt ut förklaras av de stressrelateradesymptomen.8Analysen har genomförts somlinjär regressionsanalys (OLS) medföljande oberoende variabler: bosatti socialt utsatt bostadsområde (0–1),kön (0–1), ålder (antal år), föräldrarshögsta utbildningsnivå (enligtSUN 2000), arbetslös eller sjukskrivenförälder (0–1), själv mottagitbidrag senaste 12 månaderna (0–1),själv haft svårt klara utgifternasenaste 12 månaderna (0–1), självutrikes född (0–1), född i Sverigemed utrikes födda föräldrar (0–1).9Grundmaterialet kommer frånValmyndigheten och har bearbetatsav Ungdomsstyrelsen. Dataunderlagetför 2010 beskriver situationenungefär två månader efter valet.10Kandidaternas och ledamöternasålder definieras utifrån deras ålderpå valdagen. För gruppen unga iåldern 18–25 år innebär detta attde är födda efter den 19 september1984 och före den 19 september 1992.11I denna del av rapporten redovisasibland antalet invalda på varoch en av de politiska nivåerna varför sig och ibland det totala antaletinvalda individer på alla tre nivåersammantaget. I det senare falleträknas varje individ endast en gångäven om han eller hon är invald påflera olika nivåer. Läsaren börnotera att antalet invalda unikaindivider på samtliga nivåer ärnågot lägre än summan av deinvalda individerna på var och enav de politiska nivåerna.12Dessa uppgifter grundar sig påden aktuella situationen enligt Valmyndighetensstatistik i november2010.13Observera att vi här redovisaruppgifter för unga i åldern 18–25år. Längre fram i kapitlet där viredovisar utvecklingen över tid ärdet istället uppgifter för gruppen18–24 år som redovisas. Skillnadenmellan 24 och 25 år som övreåldergräns medför skillnader ide siffror som redovisas.14Uppgifterna bygger på SCB:sofficiella befolkningsstatistik för2009.15Med personvald avses i valmyndighetensstatistik något olikasaker beroende på politisk nivå. Påkommunnivå innebär det att kandidatenhar fått minst 5 % av partietsröster, kandidatens personröster ärminst 50 till antalet och att partiethar fått mandat. På landstingsnivåinnebär det att kandidaten har fåttminst 5 % av partiets röster,kandidatens personröster är minst100 till antalet och partiet har fåttmandat. På riksdagsnivå innebärdet att kandidaten har fått minst 8% av partiets röster och partiet harfått mandat.16Myndighetsstyrelser har sedanmätningen 2007/08 blivit ovanligarei statliga förvaltningsmyndigheter.I de allra flesta förvaltningsmyndigheterär det idag myndighetschefenensam som ansvarar förverksamheten inför regeringensamtidigt som styrelsen har ersattsav ett insynsråd vars uppgift är attutöva insyn och att ge myndighetschefenråd (prop. 2009/10:175).17Regeringens kanslipersonal somtjänstgör som experter räknas intemed i sammanställningen.243