En analys av ungas inflytande - Ungdomsstyrelsen

organisationssättet. Inspiration hämtades frånnya sociala rörelser som Greenpeace och olikaaktionsgrupper som verkade locka unga på etthelt annat sätt. På fritidsgårdarna står delaktigheti form av formell beslutanderätt och verksamhetsansvari fokus.Förslag lämnas om att hela eller delar av driftenskulle kunna släppas över till föreståndare som isamråd med boendegrupper och föreningar skullebesluta om verksamheten. Utredningarna öppnadeför att föreningar och andra sammanslutningarborde kunna göra en större insats. De konstateradeockså att försöken med gårdsdemokrati varviktiga och ibland framgångsrika, men också attdet fanns olika hinder. Det kunde handla om personalensattityder och arbetssätt, om besökarnasvana vid att vara och vilja vara delaktiga ochta ansvar, sociala svårigheter för vissa att görasin röst hörd, regler och lagstiftning samt kommersiellpåverkan och en förlängd ungdomstid.En stark strömning i utredningen är att ungamåste bli delaktiga genom faktisk tillgång till maktöver verksamheten och då få ett ansvar som dekan växa i. Det finns också stråk som är inspireradeav den så kallade frirumsdiskussionen, sominnebar att unga också måste få vara i fred ochutvecklas i sammanhang som är fria från vuxnasinramning (och även från att ”kolonialiseras” avkommersiella krafter).I en undersökning 5 beställd av Barn- och ungdomsdelegationenkonstaterades att 86 procentav de tillfrågade menade att ungas inflytande isamhället var lågt och att 80 procent menade attunga inte har inflytande i skolan (Henriksson1991). I denna studie finns formuleringar somkopplar samman delaktighet, ansvar och att seunga som en resurs, alltså formuleringar som återkommeri den ungdomspolitik som gestaltadesunder Margot Wallströms ledning. Man såg ettperspektivskifte i politiken som utgick från ungasrätt att ge uttryck för sitt ställningstagande samtuppleva ett reellt inflytande. Även om bostadsbrist,ungdomsarbetslöshet och skolfrågor uppfattadessom de viktigaste utmaningarna för attskapa ett mer ungdomsvänligt samhälle, kom delaktighet,ansvar och inflytande inte så långt efter.Skolan uppfattades som en nyckelarena för attrealisera dessa mål, men studien betonade äveninflytande, delaktighet och ansvar på fritidensområde. När det handlar om kulturaktiviteter sommusik- och teaterverksamhet uppfattades delaktighetsom mer eller mindre självklart. I studienframhålls även att möjligheten att få träna uppförmågan att ta ett större ansvar också innebärrätten att få begå misstag. Ett ökat ansvar skullekunna hindra att unga serveras färdiga verksamhetertill förfång för ungas egna initiativ. Återkommandegörs en nära koppling mellan delaktighetoch ansvar.”Genomgående för svaren är alltså attungdomar behöver få verklig eller reelldelaktighet, inflytande och ansvar. Kanskeän mer viktigt är som många påpekar,att man tillåts göra misstag och attman accepterar att ungdomar kommer attgöra misstag. Detta är ett bra och naturligtsätt att lära sig på.”(Henriksson 1991, s. 22)Men vilka uppgifter skulle ungdomarna kunnata ett större ansvar för? En rad förslag togs fram:från att unga skulle kunna ta ansvar för att drivaegna träffpunkter, ta en ledarroll i föreningslivet,genomföra arrangemang, vara delaktiga på fritidsgårdar,ansvara för göromål inom familjelivet somatt städa eller handla, till att delta i den socialaomsorgen. Utgångspunkten i frågeställningen omuppgifter gav också upphov till kritik. I den liggeratt någon (vuxen) ger unga uppgifter som de se-32