En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

-Smila uppfattas förmodligen som onaturligt och inställsamt. Uttryck som ‟smilfink‟ tyder på det.
Flina: ”le på ett mindre vackert sätt, ofta försmädligt”
-Enligt definitionen kan flinet både vara ett eventuellt lite fånigt leende, men uppfattas förmodligen
också ofta som otrevligt.
Här råder en liknande situation som i gruppen skrattrelaterade ord: le är det övergripande begreppet
medan smila och flina har ytterligare specifikationer som ”bete sig inställsamt” och ”mindre vackert
[...] försmädligt”.
I gruppen gråtrelaterade ord ingår orden gråta, grina, lipa, tjuta och snyfta.
GRUPP 3, GRÅ TRELATERADE ORD
Gråta: ”Fälla tårar särsk. p.g.a. sorg el. smärta e.d. men äv. av andra orsaker, t.ex. av glädje.”
-Gråta är återigen mycket brett, och fyller samma funktion som skratta gör inom sin domän.
Grina: 1”gråta vard.” 2 ”skratta vard. Refl. äv. försöka se glad ut trots att man inte är det,” 3”förvrida ansiktet (särskilt munnen) särsk. som tecken på avsmak e. d. . Ä v. utvidgat och bildligt.
-Min känsla är att grina åtminstone i talspråket används mest i den första bemärkelsen. Dessutom har
det något av en negativ klang; om man tycker att gråten är onödig kan den beskrivas som grinande.
Dock finns även uttryck som grina illa och liknande, vilka tillhör definition nummer tre.
Lipa: ”gråta ofta ljudligt och av relativt obetydlig anledning vard.”
-Denna definition stämmer överens med min uppfattning av ordet.
Tjuta: ”ge ifrån sig ett starkt, genomträngande ljud ihögt tonläge om person, djur el. annan företeelse:
sirenerna tjöt. Äv. ngt utvidgat (ljudligt) storgråta”
-Både tjuta och storgråta torde vara något nedsättande.
Snyfta: ”gråta tyst och med stötvisa andetag genom näsan”
-Gråt tyder i allmänhet på att man är ledsen. Att gråta tyst kan bero på att man inte vill att andra ska
höra och se att man gråter.
I denna grupp är gråta återigen det övergripande begreppet. Grina i bemärkelsen gråta sägs vara en
vardaglig benämning på det samma, lipa är gråt av en ”obetydlig anledning” och tjuta är att storgråta.
Snyfta skiljer ut sig genom att det är en tyst gråt, som sker genom näsan.
Nästa grupp är missnöjesrelaterade ord. Den består av fnysa och snörpa på munnen.
GRUPP 4, MISSNÖ JESRELATERADE ORD
Fnysa: ”häftigt och ljudigt andas ut genom näsan som tecken på missnöje el. förakt. Även överfört visa
missnöje på föraktfullt sätt: ‟det är inget att fnysa åt‟. Äv. om djur”, ”andas ut ljudigt när man är
missnöjd eller föraktfull”
-Fnysa tyder på förakt och missnöje.
Snörpa på munnen: snörpa: ”dra ihop så att rynkor uppkommer, spec. äv. med avs. På mun, vanl. med
bibetydelse av missnöje e.d.”
-Att snörpa på munnen uppfattas förmodligen som mycket otrevligt och den stereotypa snörparen är
förmodligen en äldre ‟fin‟ dam.
Fnysa sägs vara något som görs som tecken på missnöje eller förakt, medan snörpa på munnen bara
beskrivs med ”missnöje e.d.”. Vi vet inte vad som kan innefattas av detta ”e.d.” och de två uttrycken är
förmodligen väldigt närliggande.
12