En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

(39)
唱歌 的 料。
chànggē de liào
sjunga GEN material
Och en annan sak, även om barnen sjunger falskt så borde man uppmuntra dem att sjunga ut och
inte håna eller jīxiào dem i tron att barn inte passar för sång.
王妮如 气 白 了 一 张 脸 , 眼 中 喷
wángnírú qì bái le yì zhāng liǎn yǎn zhōng pēn
Niru Wang ilska vit perfektiv ett klass. ansikte öga i spruta
出 怒 火; 她 阴森森 冷笑 说道: 没 错,
chū nù huǒ tā yīn sēn sēn lěng xiào shuōdào méi cuò
ut vrede eld 3.SG illavarslande lěng xiào sa har inte fel
他 对 我 这 老 女人 没 兴趣。
tā duì wǒ zhè lǎo nǚrén méi xìng qù
3.SG mot 1.SG den här gammal kvinna har inte intresse
Niru Wang var så arg att hon var vit i ansiktet, ögonen sprutade vredeseld: Hon lěngxiào
illavarslande och sa: Just det, han är inte intresserad av en gammal kvinna som jag.
Vi kan se att xīpíxiàoliǎn kollokerar med ”utseende/uppsyn”, ”hela tiden”, ”gör inte”
samt ”komma hit och” (som i att man inte ska tro att man kan komma hit och göra detta), vilket tyder
på att det är ett förargelseväckande beteende. Det kollokerar också med ”kille” men inte med ”tjej”
vilket kan tyda på att det oftare är killar som gör det. Bakom kollokationen ”far” ligger meningar med
frasen ”xīpíxiàoliǎn mot far”. Det är förmodligen inte tillrådligt att svara far med ett sådant leende. En
typisk användning av xīpíxiàoliǎn illustreras i (40).
(40)
过来 的 时候 , 看 着 我 嬉皮笑脸 的 样子 , 他 更是 生气 。
guòlái de shíhòu kàn zhe wǒ xīpíxiàoliǎn de yàngzi tā gèngshì shēngqì
komma GEN tidpunkt titta durativ 1.SG xīpíxiàoliǎn nom. uppsyn 3.SG ännu arg
När han kom fram och såg mitt xīpíxiàoliǎn ansiktsuttryck, blev han ännu argare.
Sammanfattningsvis skulle man kunna säga att xiào, hāhādàxiào och wēixiào är de merst
neutrala orden i gruppen och att de representerar ett kontinuum mellan svenska skratta och le, medan
shǎxiào, chīxiào och qièxiào är mest lika fnittra och fnissa. Xīpíxiàoliǎn, jīxiào och lěngxiào är mer
negativt laddade, fast på olika sätt och till olika grad.
GRUPP 2, GRÅ TRELATERADE ORD
Nästa grupp som presenteras är de gråtrelaterade orden, vars kollokationsresultat visas i tabell 9.
kū (’gråta’) háotáodàkū
(’haotao storgråta’)
25
chuòqì (’snyfta’)
Kollokation MI Kollokation MI Kollokation MI
抽搭(chōudà, beskriver
snyftande gråtljud)
抽抽噎噎
(chōuchōuyēyē,
beskriver snyftande
gråtljud)
11.29
11.14
抱住 (’krama
om’)
忍不住 (’kan inte
hålla sig’)
9.91
嘤嘤 (yīngyīng, beskriver
gråtljud)
15.41
9.51 抱头 (’hålla om huvudet’) 13.23