En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

Lěngxiào: ”Har en betydelse av ironi, missnöje, otålighet, obryddhet/förakt. Att skratta/le för att man
inte håller med, el. av ilska: ha ett kallt leende hängandes vid mungipan”
-Skillnaden jämfört med jīxiào verkar vara falskheten, och det uppfattas förmodligen som lite
obehagligt.
Som tidigare nämnt är alla dessa modifierade former av just xiào. De är alltså le/skratta stort (haha),
litet (le), fånigt, galet, i smyg, på ett busigt sätt, förlöjligande/hånande och kallt.
Nästa grupp är gråtrelaterade ord som innehåller orden kū, háotáodàkū och chuòqì.
GRUPP 2, GRÅ TRELATERADE ORD
Kū: ”Att fälla tårar p.g.a. smärta, sorg el. upprördhet, ibland åtföljt av ljud: gråta, säga gråtandes,
storgråta”
-Liksom på svenska verkar kū vara en neutral beskrivning av gråt.
Háotáodàkū: ”Hao2tao2: beskriver högljutt gråtande: háotáodàkū”
-Högljutt gråtande kan förmodligen bero på både verklig ledsenhet som tar sig ett kraftfullt uttryck,
och på en obetydlig anledning.
Chuòqì: ”gny; gråta stötvis: snyfta oupphörligt”
-Detta är förmodligen någonting man gör när man är ledsen. Möjligen är det inte samma gradskillnad i
ledsenhet mellan kū och chuòqì, som mellan gråta och snyfta?
Denna grupp består också av olika sorters kū (eller synonymen qì), som är det generella begreppet.
Háotáodàkū är ett ”högljutt gråtande” medan chuòqì är ett stötvis gråtande.
Gruppen ord relaterade till ilska består av gūdūzhe zuǐ, juē zuǐ och dū zuǐ.
GRUPP 3, ORD RELATERADE TILL ILSKA
Gūdūzhe zuǐ: Gūdū:”Pluta, utbukta (munnen): Han blev arg och gūdū:ade med munnen och pratade
inte på halva dagen/väldigt länge”
-Detta verkar snarare vara relaterat till svenskans ”trula”. Det kan kanske verka som ett förargande
eller barnsligt beteende.
Juē zuǐ: Juē: ”Pluta: 1: juē zuǐ, juē med svansen. 2: Göra någon generad; att juē (här ‟skälla ut‟)
någon.”
-Vad gäller den första definitionen så är den mer neutral än gūdūzhe zuǐ.
Dū zuǐ: ”Dialektalt. Att skjuta fram; dū, pluta: när pojken hörde att han inte fick åka, blev han så arg
att han plutade med munnen och var tyst.”
-Dū zuǐ kan eventuellt vara en dialektal variant av gūdūzhe zuǐ, och torde då väcka samma känslor och
associationer.
Medan gūdūzhe zuǐ och dū zuǐ har näst intill identiska definitioner verkar juē zuǐ vara mer neutralt då
det endast har en neutral definition om plutande i första hand. En nadra betydelse är att skälla ut, vilket
ju är något man kan göra när man är arg.
Den sista gruppen övriga består av chī zhī yǐ bí och yǎo yá.
GRUPP 4, Ö VRIGA
Chī zhī yǐ bí: ”Att blåsa ut luft med näsan, som ett tecken på förakt.”
-Den här defninitionen skiljer sig från svenska fnysa i det att den inte tar upp missnöje som en
anledning till handlingen.
14