En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

situation?
I vilka andra
situationer kan man
göra så här?
Vad får dig att göra
så här? Vad känner
du då?
Hur känns det för
dig när någon gör så
mot dig? / Hur känns
det för dig när du ser
någon göra så här?
Vad tänker du om
den personen?
Vad tänker du om
folk som gör så mot
andra? / Vad tänker
du om folk som gör
så här?
Vad brukar folk
tänka om folk som
gör detta?
Håller du med om
ordboksdefinitionen?
”gråta ofta ljudligt och
av relativt obetydlig
anledning, vard.”
Nämn en typisk
situation när man
gör så här.
Vad kan man mer
göra i en sådan
A: ”Alla som gör en ledsen.”
A: ”Jag kan nog säga så här: ‟jag började lipa när jag såg filmen.‟ Saker som gör mig ledsen. Om
jag ser en sorglig film.” Kan du likaväl säga ”jag började gråta/grina av filmen” som lipa? ”Ja.”
A: ”Att de... (ohörbart)” Du tänker att de är ledsna? ”Ja.” Om man har sett en film och börjar lipa,
måste det betyda att man har blivit ledsen, eller kan man a blivit rörd kanske? ”Mm.”
E: ”Jag skulle inte tycka synd om personen. Skulle snarare tänka att den var en snorunge haha.”
D: ”Det är lite samma som lipa (negativ laddning), det är ingenting man riktigt säger. Om man
säger lipa eller grinar då menar man att det där var väl ingenting. Med lipa är det så i ännu högre
grad.”
A: ”Det är negativt laddat, ännu mer än grina. Ä ven om sig själv.”
E: ”Det kan också vara fejkat och lite tillgjort.”
A: ”Att det är något allvarligare, att de inte kan hålla sig.”
- E: ”Nej det håller jag inte med om. Om någon satt och grät över sin förlorade förälder så skulle
jag ju inte säga: Där sitter hon och lipar.”
D: ”Att kan de inte sluta med det där?”
A: ”Kanske. Men alla de där (synonymerna för gråta) används i slang så mycket att det blir
(samma som att gråta). Jag associerar det inte till något obetydligt. Fast för barn är ju ganska
mycket allvarligt.”
A: De”finitionen i ordboken är jättebra.”
B: ”Ja, om man är en lipsill, håller med.”
C:” Ljudligt vet jag inte.”
Ö vriga höll med om definitionen
tjuta
A: ”Om man är ett barn till exempel. Eller en vuxen om det har hänt nåt riktigt illa, en riktig
tragedi.”
B: ”Ja då är det ju riktigt förbannat jävligt. Om man ska tjuta och skrika, det är ju småbarn som
gör. Småbarnstjut, småbarn gör det när de har slagit sig: ‟Mammaaaa!‟
”
- E: ”Tycker inte att det är nedsättande som den här personen verkar tycka.”
C: ”Gråt, men då pratar man stortjuta, sitta och storgråta. Gråtens moder. Gråt som har gått för
långt eller på grund av enorm sorg. Sedan kan det nog användas som slang också. Att säga att
någon började tjuta är lite nedsättande.”
D: ”Det är väl mest vargar som tjuter. Små barn kan ju tjuta när det är hungriga eller så. Det beror
på hur det låter om det är tjuta eller skrika.” Kan större barn tjuta när de ramlar och slår sig? ”Ja.
Det är skillnad ändå på tjuta och skrika, för man skriker inte när man är ledsen.”
E: ”Ylande, ljudligt ljud i samband med gråt. Förtvivlan för att det har hänt något hemskt. En
mamma vars barn har försvunnit och hon gråter och skriker och sliter sitt hår.”
D: Ä r det samma grej som grina och lipa? ”Nej tjuta då handlar det mer om att det är ett väldigt
starkt ljud. Lite onomatopoetiskt det ordet, tjuuta liksom.”
65