En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

c. Om folk tänker att detta någonting inte är dåligt, kan folk tänka att det är väldigt dåligt att denna
någon gör detta.
Tjuta ansågs vara när man är otroligt ledsen, men att det även kunde användas nedsättande:
(55) C: Gråt, men då pratar man stortjuta, sitta och storgråta. Gråtens moder. Gråt som har gått
för långt eller på grund av enorm sorg. Sedan kan det nog användas som slang också. Att säga att
någon började tjuta är lite nedsättande.
[L] Semantisk utläggning för ”tjuta”.
a. Jag känner någonting väldig väldigt dåligt.
b. Eftersom jag känner någonting väldigt väldigt dåligt gör jag någonting som folk kan göra när folk
känner någonting väldigt väldigt dåligt.
Snyfta ansågs som något man gör när man inte är så jätteledsen, eller när det inte var accepterat eller
lämpligt att gråta rakt ut.
[M] Semantisk utläggning för ”snyfta”.
a. Jag känner någonting dåligt nu.
b. Jag vill inte att folk ska se och höra att jag känner någonting dåligt.
c. Om folk ser någon som gör detta tänker folk inte någonting dåligt om detta.
Fnysa hörde också till samma kategori som snörpa på munnen. De ansågs ge uttryck för samma sak,
men på olika sätt. Fnysa ansågs som
(56) E: överlägset och avfärdande på ett otrevligt sätt. Stereotypen är en äldre dam på tunnelbanan
som fnyser åt några ovårdade tonåringar.
Enligt försökspersonerna kunde känslorna som gav upphov till fnysandet ibland mycket väl vara
berättigade, men det upplevdes inte som ett bra sätt att uttrycka dem på:
(57) E: Kan du inte bara komma och säga vad det är du har problem med?
Samma person uttryckte även:
(58) E: Jag har aldrig träffat en genuint trevlig person som brukar sitta och fnysa åt folk.
Fnysa kunde också vara något man gjorde när man såg någon politiker på TV säga någonting man
visste inte var sant. Många reagerade på definitionen och opponerade sig mot att det skulle vara
föraktfullt, vilket illustreras i exempel (59), (60) och (61). Ytterligare en person svarade som i exempel
(62) på frågan om vilka andra situationer man kunde fnysa. Därmed kan fnysa förklaras på två olika
sätt.
(59) B: För mig är det inte så mycket att man fnyser åt en person, utan man fnyser åt något dumt
som en person kanske har kläckt. Men det betyder ju inte att man behöver hata personen som
sådan. Har svårt att tänka mig att man fnyser föraktfullt, men det förekommer väl. Kanske om man
är kungen av Kina och någon undersåte tror att han är något.
(60) E: Ja, fast förakt är ett väl starkt ord. Jag skulle inte säga att damen på tunnelbanan föraktar
tonåringarna.
(61) D: Håller inte med om att det är föraktfullt.
(62) C: Jag vet inte, kanske när man vill uttrycka att man ställer sig neutral till något. Lite ”jaså
minsann”. Det behöver inte vara hatiskt och jag-är-bättre-än-dig.
33