En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

Kū fanns anmärkninsvärt nog inte med i Svensk-kinesiska orboken som en överättning av gråta, trots
att det är en vedertagen bred term för att gråta. Man gör det när man är ledsen eller rörd, eller som ett
sätt att ”lätta på trycket”. Det är oförställt. Ordet är neutralt utan negativa konnotationer.
[A2] Semantisk utläggning av ”kū”.
a. Jag känner någonting dåligt nu.
b. Eftersom jag känner någonting dåligt nu gör jag någonting som folk kan göra när folk känner
någonting dåligt
Háotáodàkū var en översättning av lipa. Min hypotes var att det skulle likna svenska tjuta. Till skillnad
från lipa rapporterades inga negativa konnotationer från de kinesiska informanterna. Háotáodàkū är
någonting man gör när man är väldigt väldigt ledsen, när en stor tragedi som gör att man inte kan
kontrollera sig inträffat. Bara en person nämnde att man kan göra det för att vinna andras sympatier,
men det var också när man stött på ett problem man inte kunde lösa själv.
[B2] Semantisk utläggning av ”háotáodàkū”.
a. Jag känner någonting väldigt väldigt dåligt.
b. Jag vet inte vad jag kan göra nu.
Chuòqì översätts till snyfta. När man inte vill bli upptäckt med att man gråter. En person sa att man kan
bara göra det när man är ledsen, till skillnad från gråta som man även kan göra när man är rörd. Det
höll alla utom en med om.
[C2] Semantisk utläggning av ”chuòqì”.
a. Jag känner någonting dåligt nu.
b. Eftersom jag känner någonting dåligt gör jag någonting som folk kan göra när folk känner
någonting dåligt.
c. Jag vill inte att folk ska veta att jag gör detta
.
Gūdūzhezuǐ översätts till snörpa med munnen, och juē zuǐ till pluta med munnen. Dū zuǐ hade ingen
svensk översättning. Alla tre är dock väldigt lika. Gūdūzhezuǐ uppfattades som någonting man gjorde
för att få sympatier eller uppnå något. Det uppfattades som lite barnsligt, eftersom det man ville uppnå
inte var så viktigt: en till glass till exempel. Det var även otänkbart att män skulle göra det; det hade
uppfattats som väldigt feminint och ‟fjolligt‟ (niáng 娘). En person tog upp att det kunde göras
urskuldande. De andra höll med om det, men tyckte inte att det var typiskt. Hur som helst vill man ju i
det fallet också uppnå något: motpartens förlåtelse, eller att motparten ska bli på gott humör igen. Juē
zuǐ var också liknande, men var också förknippad med verklig ilska, särskilt hos barn. Annars var det
när man känner sig lite förorättad och kränkt. Man kunde också börja gråta då. Det uppfattades som
barnsligt, men lite gulligt ibland beroende på situationen och ens preferenser. På mandarin finns ordet
sǎjiāo (撒娇) som betyder ungefär ‟att göra sig till på ett barnsligt vis för att uppnå någonting‟. Det
görs ofta av yngre tjejer inom förhållanden. Detta associerade många juē zuǐ och gūdūzhezuǐ till.
Dū zuǐ omnämndes som ett poserande plutande. En person sa att vid dū zuǐ så var läpparna mer slutna
för att de ansågs vackrare. Vid juē zuǐ var de väldigt framskjutna. Dock sa en annan person att dū zuǐ
var när man var arg, så det rådde ingen konsensus kring dem. En generell utläggning av vad de tre har
gemensamt kan formuleras så här:
[D2] Semantisk utläggning av ”gūdūzhe zuǐ”, ”dū zuǐ” och ”juē zuǐ”.
a. Jag vill ha någonting av någon.
b. Jag vill att denna någon ska känna någonting bra när denna någon ser mig.
c. Jag vill att denna någon ska vilja göra någonting eftersom denna någon känner någonting bra.
d. Om denna någon gör detta någonting, kan jag känna någonting bra.
e. Om denna någon inte gör detta någonting, kan jag känna någonting dåligt.
40