En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

Yǎo yá: ”1. Att hårt bita samman tänderna p.g.a. extrem vrede eller när man uthärdar stark smärta.
2. Mala med tänderna i sömnen p.g.a problem med matsmältningen e.d.”
-Skillnaden jämtemot den svenska motsvarigheten gnissla med tänderna ligger i anledningen till
handlingen. Dock verkar de båda ha att göra med att man står ut med något.
Den största skillnaden i gruppindelningen mellan de svenska och de kinesiska orden och uttrycken är
att för mandarin så har grupperna skrattrelaterade ord och leenderelaterade ord slagits samman på
grund av ordet xiào som kan betyda både le/leende och skratt/skratta. Bland de svenska orden och
uttrycken finns också en grupp missnöjesrelaterade ord, medan det bland de kinesiska orden och
uttrycken finns en grupp med ord relaterade till ilska. Detta då juē zuǐ, dū zuǐ och gūdūzhe zuǐ alla
hade definitioner relaterade till ilska. Juē zuǐ och dū zuǐ översätts båda till pluta, men uttrycker enligt
definitionerna ilska vilket pluta inte gör på svenska. Dū zuǐ inom samma kategori översätts till snörpa
på munnen som enligt den svenska definitionen är relaterat till missnöje.
3.2. Kollokationsresultat
Här presenteras resultaten av kollokationsundersökningen. De 10 första kollokationerna för vart och
ett av orden och uttrycken presenteras, förutom för de ord som inte kommit upp i så många godkända
kollokationer efter att urvalet enligt förklaringen i metoddelen gjorts. I samband med presentationen
av kollokationsresultaten kommer även en del exempel på meningar som representerar den mest
typiska användningen av sökordet att redovisas. I bilagorna återfinns en längre tabell med de 20
vanligaste kollokationerna för varje sökord. Alla exempel som presenteras i detta avsnitt kommer från
sökningar i korpusen Swedish Blog Corpus för svenska och Chinese Internet Corpus för mandarin.
3.2.1. Svenska kollokationer
GRUPP 1, SKRATTRELATERADE ORD
Nedan i tabell 3 presenteras kollokationsresultaten för gruppen skrattrelaterade ord.
Om man ser till skratta verkar det vara en väldigt intensiv handling, man skrattar till man kiknar
och man skrattar ihjäl sig (här felstavat som”igäll”). Det fanns även exempel på att man skrattar så att
man blir harmynt, som också måste tolkas som att man skrattar väldigt mycket och kraftigt. Skratta
visade sig också ha ett fåtal ‟negativa‟ kollokationer i ”hånfullt” och ”elendet” (se bilaga 2), vilket inte
var fallet för xiào. Exempel (1) visar en typisk mening innehållandes skratta.
(1) Sedan mitten av veckan har jag ätit, ätit och åter ätit, slappat, sett på 3D-film och träffat goda
vänner och skrattat tills jag kiknat.
Skrocka verkar förknippas med nöjdhet och även ordet ”förtjust” förekommer. ”Doktorn”
och ”gubben” antyder att det kanske är något äldre människor gör i högre utsträckning än unga, och
kanske män oftare än kvinnor. Exempel (2) illustrerar detta. Kollokationen ”glatt” motsäger
ordboksdefinitionens påstående om skrockandet som varandes ”av annan orsak än av glädje”. Om än
orsakat av glädje kanske skrockandet ändå har inslag av nöjdhet på någon annans bekostnad, vilket
exempel (3) illustrerar. Det fanns också många exempel på när man skrockade igenkännande om en
negativ situation (4).
(2) Jag sade att du var mina drömmars man!
ja, men inte att du hade drömt de drömmarna på grund av blommor under kudden vid
midsommar.
– Näe, då hade du väl trott att jag var galen.
– Näe, det upptäckte man ju några år senare!
Hö, hö, hö!
Skrockade gubben.
15