En jämförelse mellan ord för ansiktsuttryck på svenska och mandarin

Nämn en typisk
situation när man
gör så här.
Vad kan man mer
göra i en sådan
situation?
I vilka andra
situationer kan man
göra så här?
Vad får dig att göra
så här? Vad känner
du då?
Hur känns det för
dig när någon gör så
mot dig? / Hur känns
det för dig när du ser
någon göra så här?
Vad tänker du om
den personen?
Vad tänker du om
folk som gör så mot
andra? / Vad tänker
du om folk som gör
så här?
Vad brukar folk
tänka om folk som
gör detta?
Håller du med om
ordboksdefinitionen?
”(små)le, ibl. Spec.
Småle (eller bete sig)
inställsamt”
Nämn en typisk
situation när man
gör så här.
Vad kan man mer
göra i en sådan
situation?
I vilka andra
situationer kan man
B: ”Smila det är väl att man ler. Att man är glad och ser någon kanske. Det kan vara ett
teaterstycke och man ska spela glad och så smilar man kanske.”
C: ”Min första tanke är att det är dialektalt. Jag vill nästan sätta likhetstecken mellan att smila och
le.”
D: ”Känns gammaldags. Om man säger att le är mer generellt, så är smila mer positivt.”
E: ”Lite osäker på vad det betyder exakt. Det har en ganska neutral klang. Till exempel på jobbet
när någon går runt och smilar som en smilfink.”
E: ”Det står någon bredvid och så ger man ett inställsamt flin, att chefen kommer på besök och så
står de och smilar.”
B: ”Ja det är väl när jag är osäker, träffar nya personer och smilar och ler. Vet inte om jag känner
något. Det går på automatik på något sätt att man ler när man träffar någon som man inte känner.”
C: ”Som jag sa innan jag såg definitionen så är smil för mig ett leende. Så när jag ler så smilar jag
ler när jag är glad att se någon eller något.”
D: ”Det kan kännas bra. Det var en trevlig människa.”
D: ”Om jag känner att någon smilar så känns det som att han eller hon gör sig till lite. Det blir lite
falskt på något sätt. Det kan ju vara att de vill vara trevliga, men det känns inte (så).”
C: ”Jag använder aldrig ordet smila. Som du säger så har det en gammaldags ton för mig.”
C: ”Inget speciellt.”
C: ”Jag tycker att det är ett leende. Det är positivt rakt av. Det är en synonym till le.”
A: ”Ja, jag håller med om att det är ett leende, men det är ett slags fjäsk. Man kan inte smila utan
att det är inställsamt.”
-B: ”Lite påklistrat och osäkert kanske.”
-D: ”När jag hör ordet smila så tänker jag att det är lite konstlat.”
B: ”Inget speciellt tror jag, det är ett ganska positivt ord.”
A: ”Ja. I min vardag har jag mest använt det som le eller småle.”
B: ”Jaså? Nej. Ställer sig in gör man ju när man träffar nya människor, av ett positivt skäl.”
C: ”Ja , just det, det kan det vara. Men för mig är det bara ett leende rakt av.”
D: ”Ja just det, när det är lite påklistrat. Om det är inställsamt kan det vara negativt.”
E: ”Ja det håller jag med om nu när jag ser definitionen. Det är ett lite konstlat leende.”
flina
A: ”(När man) ser någonting som är komiskt eller tänker på något som är komiskt.”
B: ”När de tycker att de har vunnit en strid om något eller så.”
C: ”Flina är ju ett leende av hånfull karaktär. Om man fäller en dräpande eller hånfull kommentar
så kan ju det åtföljas av ett flin. Det kan också vara ett sätt att markera sarkasm.”
D: ”Det är som att le, fast ofta lite mer negativt. Man flinar åt någon. Någon kan säga ‟vad flinar
du åt?‟ och då är man ju lite aggressivt. Det är lite hånfullt att flina. Men det behöver inte alltid
vara det.”
-E: ”Tänker att man flinar hånfullt. Det finns en indikation på att det inte är uppriktig glädje. Det
är bakom ryggen på någon, på någons bekostnad, att man flinar åt någon.”
B: ”När man är högfärdig.”
61