Ord i sand.pdf - Brønderslev Forfatterskole

More documents

Recommendations

Info

”Då får vi hoppas för allas vår skull att han dör på kuppen” sade hon likgiltigt. Nu tappade jag hakan öppet framför henne. Vem var det egentligen? Vem var så brutalt ärlig att hon önskade öppet att en servitör skulle dö? Men hon hade rätt, för den person som brukade servera vid den här tiden – är vad man brukar kalla ett kryp. Ett äckligt sliskigt kryp. Så jag log inombords åt hennes uttalande och jag log under hennes beställning. Jag log hela resterande dagen. Datum: 8/6 Plats: Vardagsrum, hemma Tidpunkt: 03.30 ”Älskling” Mamma suckade ut frasen när hon kom ut från sitt sovrum. ”Du måste försöka i alla fall…” Jag visste direkt vad hon menade, försöka sova, men hon visste att jag försökt hur många veckor som helst. Teven var på ljudlöst läge och min kropp låg tung mot soffans läder. Jag orkade inte ens svara på hennes oro. Teven gav ifrån sig ett pipande ljud och det enda jag gjort i två timmar är att irritera mig på det. ”Mamma…” sade jag ”Har du någonsin haft en sådan här period i ditt liv?” Min hjälplöshet skrek och jag kände hur jag dreglade mot soffan när jag pratade eller snarare, viskade. Jag hörde min mors välbekanta steg närma sig och kände den lilla tyngden när hon satte sig vid mina fötter. Jag sneglade på henne i ögonvrån och beundrade det jag såg. Den unga, kloka mamman som alltid, vad jag vet, alltid satt mig först i sitt liv. Hennes långa, mörka hår och de fortfarande unga dragen var svårt att inte beundra. Hon tog min hand och drog upp mig, så jag hamnade på hennes axel. Hon drog fingrarna genom det toviga håret och fastnade nästan i det. ”När jag fick reda på att jag väntade dig så låg jag sömnlös i två månader”. Mamma lät nästan lyckligt när hon sade det högt och jag kunde inte förstå varför. ”Varför låter du så lycklig över det?” spottade jag nästan fram. Jag föraktade verkligen sömnlöshet. ”För det var ju du, din dumsnut”, fnissade mamma. ”Varför kunde du inte sova då?” frågade jag fortfarande nyfiken på anledningen varför hon inte kunde sova. ”För jag var så lycklig och samtidigt så livrädd”, svarade hon lugnt samtidigt som hon tvinnade mitt hår. ”Jag är nog också rädd”, svarade jag henne. Mamma drog mig närmare 120 och höll om mig. ”Varför då, raring? ”Jag vet inte” Datum: 8/6 Plats: Köket, Hemma Tidpunkt: 06.21 Mamma hade somnat om på min axel och jag hade lett in henne i sängen igen. Det är fantastiskt att se på en sovande människa. Andetagen är som en hel symfoni som blandas med drömmarna och blir ett soundtrack till en människas liv. Mamma var den där människan som man alltid ville härma, även härma henne sätt att sova, bara för att hon var så onödigt rofylld. Jag sitter i köket och tuggar på gamla maränger som jag hittade längst in i skafferiet. Socker har blivit den naturliga räddningen dessa veckor. Sedan började jag tänka på henne, anledningen till allt detta. Jag beskrev för henne argt i tankarna vilken plåga hon är, som gör att jag inte kan sova. Hur jag tror att jag ser dubletter av människor som sitter bredvid varandra. Hur jag tror att jag kan läsa människors tankar. Hur jag hör saker som inte sägs och hur jag tror att någon rör mig, men att allt bara är ren inbillning. Allt är på låtsas och jag skyller allting på henne. Allt är verkligen hennes fel. Datum: 8/6 Plats: Sommarjobb Tidpunkt: 12.01 Tanten satt som vanligt i vänstra hörnet av uteserveringen när jag kom ut för att ta hennes beställning. Hon hade en död räv om halsen och en gammal dammig hatt på sig. Hon hade sin hund i knät och hon såg ut att faktiskt trivas väldigt bra med sig själv. Hon satt där i sin egen värld och lät sig själv verkligen njuta av den. Hon lät sig själv njuta av världen på det viset, som folk glömt bort att njuta den på. Hon andades in luften och höll kvar den i lungorna, smakade extra länge på det hon beställde, drog handen sakta över hundens rygg och hon brydde sig inte om folks sneda blickar. Jag kände ren, skär beundran för denna kvinna. ”Vill damen beställa nytt i dag, eller beställa samma sak som i går?” Hon hoppade till och tog sig förargat över bröstet. ”Herrejösses, ditt åkerspöke, vad du skrämmer mig! Nej! Inte samma som i går. Man ska alltid ta något nytt varenda dag…” fräste hon. Jag backade för att visa att jag inte menade någonting illa. Plötsligt log hon, hon log ett litet leende, som försvann direkt när hon märkte att jag såg det. 121
mycket som förtjänade stryk efteråt med andra ord”, hade jag fräst åt honom. Elias skulle blivit arg om det inte vore för att han lade märke till någonting konstigt. Jag gäspade nämligen. ”Gäspade du precis?” frågade han chockerat. ”Nej”, sade jag av ren vana. ”Jo, det gjorde du visst!” skrek Elias högt i luften. ”MEN JAG ÄR VÄL TRÖTT KANSKE?!” Plötsligt började Elias applådera och det var då jag kopplade på vad jag hade sagt. ”Jag har sms:at henne, Elias” mumlade jag Utkorg -> Till: Isabelle Tid: 03.15 ”Questions I can’t bare, feeling so tired, I’m wondering where. Selfish love inspires Are you there to hold my hand? – Jag kommer alltid ha en plats i mitt hjärta för dig.
Page 1 and 2:
De 35 noveller i denne bog har det
Page 3 and 4:
ORD I SAND 35 noveller skrevet af s
Page 5 and 6:
Sukkerdød af Tone Gjesdal Bjørnda
Page 7 and 8:
”Og hva så?” ”Kan jeg få? K
Page 9 and 10:
Steen var hjemme sent på eftermidd
Page 11 and 12: manliga rösten i salen. Hon nickad
Page 13 and 14: - Flåt… hasplade han ur sig då
Page 15 and 16: Spindelvev i vinduskarmen af Heidi
Page 17 and 18: melsk, alle tanker om det vonde som
Page 19 and 20: org for mere end 600 år siden. Ja,
Page 21 and 22: hendes far inviterede det meste af
Page 23 and 24: Jag är en skam för människosläk
Page 25 and 26: för att lämna henne ifred. ”Vi
Page 27 and 28: Hun gikk rundt svingen og opp på h
Page 29 and 30: del af en klike. Sarah startede i m
Page 31 and 32: De falne af Anders Nordli Knudsen,
Page 33 and 34: vi først snakker om det, så var j
Page 35 and 36: Det nøgne skrig fra skoleklokken f
Page 37 and 38: Isklumpen af Lisa Jagemark, Sverige
Page 39 and 40: en av sina fiender. Hon drog efter
Page 41 and 42: som ham, likevel kunne han ikke se
Page 43 and 44: heller inte den som gav upp så lä
Page 45 and 46: Det perfekte menneske af Kim Stig A
Page 47 and 48: aldrig rigtigt sagt mig noget, men
Page 49 and 50: ekymret bestemor. Han måtte ringe
Page 51 and 52: men sikkert rant ut av ham, og han
Page 53 and 54: are på hovedet. Tom fumlede så me
Page 55 and 56: ”Jeg synes, han ser sød ud,” r
Page 57 and 58: ”Jeg tænkte, at vi kunne synge
Page 59 and 60: ”Gjør vel ikke det,” sa han me
Page 61: Insomnia af Kim Brander Lund, Sveri
Page 65 and 66: også løftes opp. Hun ser rett i
Page 67 and 68: Selvbiografi af Maja Damgaard Chris
Page 69 and 70: de vals igennem mig. Jeg følte mig
Page 71 and 72: ”Tor påstår att han är starkar
Page 73 and 74: svullna ögon efter timmar av sörj
Page 75 and 76: Bellas rum. Varsamt vecklade han up
Page 77 and 78: ten, hvor de tillot seg å være us
Page 79 and 80: henne med en ny styrke som vokste s
Page 81 and 82: doren utanför gäspade det och str
Page 83 and 84: Guttegreier af Emilie Brunsgård Ek
Page 85 and 86: Jack la en hånd om munnen hennes.
Page 87 and 88: sin mørke jakke. Det passede slet
Page 89 and 90: de smil og blikke. De bærer også
Page 91 and 92: fenomen? Det kunde också vara ett
Page 93 and 94: så om jag räknat allting rätt, s
Page 95 and 96: mer manndige trekk som for eksempel
Page 97 and 98: Vampyrens tåre af Thomas Bybjerg B
Page 99 and 100: Hun åbnede pungen ”Tag den sedde
Page 101 and 102: om at kunne snakke med et andet men
Page 103 and 104: söker i all desperation skapa abso
Page 105 and 106: döden döden döden döden döden
Page 107 and 108: Inger och bakom henne skymtade rekt
Page 109 and 110: Hendene fingret febrilsk med en sva
Page 111 and 112: Vid Sjömagasinet såg jag anlednin
Page 113:
Clairvoyante Struds ret. Det ville
show all

Ord i sand.pdf - Brønderslev Forfatterskole

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?