Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

DN 091220:
“ Det finns i alla fall en vinnare. “
“ Regnskogen är Köpenhamnsenda vinnare. Det är åtminstone
något att glädjas över.
Bevarad regnskog betyder både bromsad klimatförändring och
fler bevarade djur- och växtarter på jorden.
I övrigt blev ju Köpenhamnsavtalet en tunn soppa. Men idén att binda
koldioxid på jorden genom att rädda tropisk regnskog - REDD-plus -
nämns i tre paragrafer i det knappt tre sidor långa dokumentet.
Paragraf sex talar om att parterna är överens om att "omedelbart
etablera en mekanism, inklusive Redd-plus, för att göra det möjligt att
överföra pengar från utvecklade länder".
Paragraf åtta talar om "rejäl finansiering" för REDD-plus, och nämner
summor som 30 miljarder dollar under år 2010-2012. Pengarna ska i
första hand gå till "världens fattigaste länder, små öar och länder i
Afrika".
Paragraf tio pratar om en fond kallad "Köpenhamns gröna klimatfond"
som ska överföra pengar till bland annat REDD-plus.
PENGARNA SKA KOMMA IN både genom bistånd och genom att
regnskogsländerna säljer utsläppsrätter till stater och/eller företag.
Naturligtvis har många fattiga tropiska länder med regnskogar
hoppats på mer exakta besked. Men detaljerna kommer i ett specifikt
REDD-avtal, som kommer att mejslas fram separat den kommande
tiden. Köpenhamnsavtalet sätter bara ramarna, och åtminstone i fråga
om finansiering verkar dessa skrivningar vara ett rejält steg framåt
FLERA FARHÅGOR som tidigare har funnits om REDD-avtalet
verkar undanröjda.
Många hade oroat sig för att Indien och Kina ska lägga rabarber på
merparten av REDD-pengarna. Men det står ju uttryckligen att pengarna
i första hand ska gå till världens fattigaste länder, små öar och
länder i Afrika.
Det har också runnits farhågor om att den biologiska mångfalden
ska förlora på avtalet i stället för att vinna, om REDD alltför frikostigt
ger pengar till nyplanterad skog.
Risken finns då att skogsbolag hugger ner den biologiskt mest värdefulla
och artrika regnskogen och planterar oljepalmer eller andra
lönsamma träd istället.
Men något sådant utrymme finns åtminstone inte i de här formuleringarna.
OM VI SKULLE LYCKAS FÅ STOPP påall avverkning och
svedjebränning i de tropiska regnskogarna skulle koldioxidutsläppen
kunna minska med över tolv-tjugo procent.
Då skulle det bli lite lättare för världens länder att få ihop alla de
övriga procenten som krävs för att jordens klimat ska hålla sig i styr.
Karin Bojs Vetenskapsreporter
karin.bojs@dn.se “