Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

saknar ambassad har underlaget sammanställts av ansvarig svensk ambassad
i regionen.
Utrikesdepartementet skriver ingen årlig rapport om läget för de
mänskliga rättigheterna i Sverige. Under rubriken Sverige återfinns
istället länkar till den granskning av Sverige som görs av Amnesty och
av FN:s konventionskommittéer, samt till regeringens kartläggning
och handlingsplan om de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Tidsperiod
Rapporterna avser år 2007. Händelser som inträffat i slutet av 2007
kan i vissa fall saknas, även om ambitionen är att de ska täcka hela
årets händelser.
Innehåll
Rapporterna omfattar situationen vad gäller medborgerliga, politiska,
ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, i enlighet med
innehållet i FN:s centrala konventioner för de mänskliga rättigheterna.
De beskriver situationen för vissa grupper av personer, såsom situationen
för barn och kvinnors ställning. Rapporterna anger också vilka
internationella konventioner för mänskliga rättigheter som ratificerats
av respektive land. Vissa rapporter kan dock av olika skäl sakna information
om några områden.
Rapporterna utgör ett arbetsmaterial och är inte skrivna med
publiceringen som främsta syfte. Det innebär bland annat att rapporterna
skiljer sig en del inbördes vad beträffar längd och detaljnivå.
Dessa skillnader är inte i sig avsedda att reflektera Sveriges syn på
situationen för de mänskliga rättigheterna i varje individuellt land.
Innehållet i rapporterna har verifierats efter bästa förmåga. Ändå
kan vissa felaktigheter förekomma. Målet är att från år till år förbättra
rapporterna.
Senast ändrat 2008-04-16”
“ REGERINGENS ÅTTA PRIORITERINGAR
En politik för frihet och mot förtryck - det är ledorden i regeringens
prioriteringar i arbetet för mänskliga rättigheter i svensk
utrikespolitik. Det framgår i den skrivelse som överlämnades till
riksdagen den 18 mars 2008.
Det är i år 60 år sedan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga
rättigheterna antogs av generalförsamlingen. Världen ser annorlunda
ut idag jämfört med under det kalla kriget, och efterkrigstidens statiska
världsbild och maktförhållanden gäller inte längre. Globaliseringen har
frigjort krafter som stärker förutsättningarna för de mänskliga rättigheterna
och demokrati i många länder. Till exempel når information
om övergrepp ut i realtid via ny teknik. Även de som arbetar mot förtryck
har fått nya möjligheter nå ut med sina budskap.
Regeringen har fastställt att arbetet för de mänskliga rättigheterna
ska genomsyra alla delar av utrikespolitiken;säkerhetspolitiken, utvecklingssamarbetet,
migrationspolitiken, miljöpolitiken och handelspolitiken.
Sverige kommer också att prioritera arbetet med de mänskliga
rättigheterna under ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté
2008 och som ordförande i EU:s ministerråd hösten 2009.
Regeringen vill särskilt prioritera följande åtta områden i sitt arbete för
mänskliga rättigheter:
Demokratibyggande
Demokrati är en förutsättning för att andra mänskliga rättigheter ska
kunna åtnjutas fullt ut. Demokratin har gjort stora framsteg sedan det
kalla krigets slut, men hundratals miljoner människor lever fortfarande
i diktaturer. Regeringen vill skapa opinion för demokrati, stödja
frivilligorganisationers arbete samt sträva efter ökad samverkan med
demokratiska stater.