Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

Arbetets betydelse för individens välfärd visar sig också på andra
sätt. De med tidsbegränsade anställningar har svagare anknytning
till arbetsmarknaden och det påverkar deras inkomster negativt.
Bland arbetare skiljer det ungefär 50 000 kr per år i arbetsinkomst
för kvinnor och ungefär 100 000 kr per år för män beroende
på om man har fast eller tidsbegränsad anställning. Perioder av
arbetslöshet mellan olika anställningar slår hårt mot privatekonomin.
Vidare är det endast 32 procent av kvinnorna mellan 20
och 29 år som heltidsarbetade under hela år 2007, jämfört med 52
procent av de jämngamla männen. Bland kvinnor över 30 var det
också ungefär hälften som heltidsarbetade under hela året. Bland
männen mellan 30 och 49 år var andelen drygt 80 procent. Också
det bidrar till en låg inkomststandard, framför allt för unga
människor.
Den sittande regeringen gick till val på att minska utanförskapet
genom att öka de ekonomiska drivkrafterna till arbete. Att detta synsätt
accepterades av många berodde antagligen på det missnöje som fanns
med hur sjukförsäkringen fungerade i praktiken. Många hamnade i
långa sjukskrivningar trots att många skulle kunna komma tillbaka i
arbete med rätt rehabilitering eller med bättre möjligheter att gå vidare
till något annat jobb.
Nu syns emellertid konsekvenserna av en sjukförsäkring och
arbetslöshetsförsäkring som ger ett dåligt försäkringsskydd. Allt fler
har, särskilt efter den senaste krisen inom industrin, förstått att
arbetslöshet och sjukdom inte bara är något som drabbar andra. Den
ökade arbetslösheten, de många som har tillfälliga anställningar och en
sjukförsäkring som allt fler misstror innebär att allt fler förstår att de
själva löper en överhängande risk att någon gång råka ut för sjukdom
eller arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen och socialförsäkringarna
behöver ge trygghet för dem som inte kan eller får arbeta, men också
för oss alla som riskerar att råka ut för det. Att låta inkomsterna för
sjuka, arbetslösa och pensionärer halka efter de arbetandes gröper ur
tryggheten för alla.
De ökade inkomstskillnaderna i Sverige är resultatet av ett
politiskt val. Denna rapport visar utvecklingen fram till 2007. Allt
pekar mot att skillnaderna har ökat ännu mer sedan dess. Studien
visar att dessa skillnader till stor del är resultatet av politiska
beslut. Det innebär därmed att makten finns att göra något åt de
ökande skillnaderna. Också detta är en fråga om ett politiskt val.
Anna Fransson
utredare LO
Irene Wennemo
arbetslivschef LO “
“FATTIGDOMSMÅTT
LO:s studie baserar sig på offentlig inkomststatistik för 20–64åringar.
Studien använder ett relativt fattigdomsmått. Som fattiga
räknas personer vars inkomst är lägre än 60 procent av medianinkomsten.
Inkomstutvecklingen analyseras för olika grupper. Till
gruppen arbetslösa, sjuka och pensionärer hör dem som under året får
den största delen av sin inkomst från pension, sjukpenning och
arbetsmarknadsstöd.
Källa: LO”