Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

DN 091124 :
“ När vi litar på andra mår vi bra. “
“ Svenskarna litar ovanligt mycket på varandra, internationellt
sett. ‘I länder där var och en kan räkna med hjälp av samhället i
svåra situationer känner invånarna större tillit – och de mår
bättre och lever längre’, säger sociologen och forskaren Mikael
Rostila. “
“Personer som har upplevt orättfärdigheter och svek och därför
tvivlar på sina medmänniskors goda vilja – de mår i allmänhet inte så
bra, enligt Mikael Rostilas forskning.
– Bland dem är det dubbelt så många som skattar sin egen hälsa som
dålig, jämfört med dem som har hög tillit till andra människor, förklarar
han. Misstro och ohälsa hänger alltså ihop, liksom tillit och
hälsa. Och de villkor människor lever under spelar en viktig roll:
– De som lever i ett samhälle med stora orättvisor utvecklar lätt en
mörk människosyn. Men de som känner förtroende för staten och välfärdssystemen
tenderar att även lita mer på sina medmänniskor – och
tilliten är viktig eftersom den förbättrar vår hälsa.
Mikael Rostila arbetar på Centrum för forskning om ojämlikhet och
hälsa (Chess) vid Stockholms universitet. Han har analyserat nationellt
representativa intervju­undersökningar från tjugo länder i Europa, och
i den doktorsavhandling han lade fram i fjol visade han att Sverige och
Danmark, Finland och Norge hör till de länder där invånarna litar
ovanligt mycket på varandra.
– De högsta nivåerna av tillit mellan medborgarna finner man i
länder där socialdemokrater under lång tid har haft makten och utvecklat
ett välfärdssamhälle som bygger på begrepp som rättvisa, jämlikhet
och solidariet – alltså den sortens samhälle som vi har haft och delvis
har kvar i Sverige, säger han.
Mer marknadsliberala länder som Storbritannien och Irland intar en
mellanställning i Europa när det gäller tilliten mellan invånarna, enligt
Mikael Rostilas analys. Där är alltså invånarna i allmänhet mer misstänksamma
mot varandra än i Sverige och övriga Norden.
– Det hänger samman med att inkomstklyftorna är större och att
staten i mindre grad har lagt sig i vad som sker på marknaden, säger
Mikael Rostila. Dessutom används inte skattesystemet lika aktivt för
att överföra resurser från de välbärgade till de socialt utsatta och
fattiga.
I dessa avseenden finns det likheter mellan Storbritannien och USA,
påpekar Mikael Rostila. Och där har både umgänget och tilliten mellan
invånarna minskat stadigt under efterkrigstiden, det har bland andra
den världsberömde statsvetaren Robert Putnam vid Harvarduniversiyetet
visat vetenskapligt och skrivit om i boken ”Bowling alone”. Den
moderne amerikanen träffar sällan sina vänner och deltar i samhällslivet
genom datorn och teven – han till och med spelar bowling ensam,
påpekar Robert Putnam.
Här i Sverige har utvecklingen gått åt andra hållet. När välfärdsstaten
mognade under 1970- och 1980-talet umgicks svenskarna mer
och mer med sina släktingar och vänner, enligt Mikael Rostilas avhandling.
Och under samma period ökade medellivslängden samtidigt
som tilliten mellan invånarna förbättrades. Det visar flera studier,
bland andra de årliga intervjuundersökningar som har gjorts inom
ramen för det internationella forskningssamarbetet World values
survey.
– Men under 1990-talet när den ekonomiska krisen ledde till kraftiga
nedskärningar i den offentliga sektorn – då bröts trenden, då
ökade inte längre tilliten mellan svenskarna, den snarast minskade.
Man kan ju gissa att det hade med krisen och de ökande inkomst
klyftorna att göra. När människor upplever orättvisor och känner sig
svikna av samhället blir de också mer misstänksamma mot sina