Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

DN 100103 kultur:
“Är en ny finansvärld möjlig?”
"Världens springnota" (Stefan de Vylder, Ordfront) är en föredömlig
analys som sätter finanskrisen i ett både historiskt och
globalt perspektiv. En folkbildande ekonomi-bok av en sort man
önskar att det fanns fler av, skriver Dan Jönsson,”
“NYLIGEN KUNDE MAN läsa i den tyska veckotidningen Der
Spiegel om hur girigheten, efter en liten tid i kloster, på nytt har gått
och blivit dygd i den globala ekonomin.
Aldrig har det varit så lätt att bli rik, säger en finansmäklare som va-
rit med på Wall Street ända sedan 1981. Ett år efter kraschen badar
marknaden i billiga och snabba pengar, som packas om och skyfflas
runt i form av nya listiga finansprodukter och får bonussystemen att slå
i taket. Den nya bankbubblan är här - och den växer snabbare än
någonsin. Börskurser och råvarupriser rusar i höjden. Frågan är inte
om, utan när det spricker.
Har då marknaderna inget lärt? Svaret är uppenbart: nej. Med denna
dystra vetskap känns det på en gång trist och upplyftande att läsa en
bok som Stefan de Vylders "Världens springnota". Upplyftande,
eftersom den visar att det trots allt existerar ekonomer som tror det går
att lära något av finanskrisen. Trist, för att de Vylder faktiskt också
verkar tro att dessa lärdomar kan användas för att få marknaden att
sitta vackert.
Tyvärr, det kommer inte att hända.
Med denna brasklapp inslängd redan från början vill jag gärna säga
att de Vylders bok är en fantastisk prestation på flera sätt. På mycket
kort tid, mer eller mindre med elden runt knutarna, har han åstadkommit
en gedigen analys som sätter finanskrisen i perspektiv såväl
historiskt som globalt.
Den är dessutom föredömligt begriplig, utan att för den skull offra
de komplicerade tekniska resonemang som trots allt krävs här och var.
Kort sagt en folkbildande ekonomibok av en sort man önskar att det
skrevs betydligt fler av.
NÄR EN FINANSKRIS uppstår är orsakerna, enligt de Vylder, i
princip tre. För det första handlar det nästan alltid om spekulationsbubblor
som brister; för det andra om att staterna varit för slapphänta
när det gäller övervakning och reglering av finansmarknaderna. Och
för det tredje om att man bedrivit en "procyklisk" ekonomisk politik -
en politik, med andra ord, som driver på och förstärker konjunktursvängningarna
i stället för att dämpa dem.
de Vylder säger det inte rakt ut, men grovt sett betyder det en marknadsliberal
politik, baserad på privatiseringar och skattelättnader snarare
än offentliga investeringar och generella välfärdssystem.
Överskådligt och pedagogiskt demonstrerar de Vylder hur denna
"procykliska" politik, tillsammans med lättnader på kreditmarknaderna,
gång på gång bäddat för finanskriser över hela världen - i
Mexiko, Thailand, Argentina, Sverige. Han visar också hur kriserna,
när väl den finansiella oron sjunkit undan, i samtliga fall har övergått i
djupa lågkonjunkturer med stigande arbetslöshet, för att sluta med
drakoniska budgetsaneringar där de fattigaste alltid får betala räk-
ningen.
Och, skriver de Vylder: det finns inget skäl att tro att det blir annorlunda
denna gång. 2008 års finanskris skilde sig från tidigare finanskriser
bara i ett avseende: att den var global.
De positiva tecken i form av stigande börskurser och "gröna skott" i
ekonomin som analytikerna talar om innebär alltså bara slutet på fas