Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

kommer fortsätta att agera aktivt för att stärka
internationell humanitär insatsförmåga samt den
humanitära samordningen, inklusive FN:s
centrala roll i detta arbete, både globalt och i fält.
Vad gäller fördelningen av det svenska
basbudgetstödet till FN:s fonder och program
kommer FN:s flyktingkommissarie (UNHCR)
och FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktningar
(UNRWA) att få en relativt större
vikt. Sverige kommer särskilt att prioritera
utvecklandet av förbättrade och gemensamma
metoder för behovsbedömning, vikten av
katastrofförebyggande, samt stärkandet av de
landbaserade humanitära samordnarna.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps
(MSB) internationella biståndsfinansierade insatser,
vilka främst utgör stöd till FN:s
humanitära insatser ska fortsatt vägledas av
biståndspolitiska styrinstrument och Sveriges
politik för humanitärt bistånd (skr. 2004/05:52).
Sverige ser det också som en prioriterad
uppgift att fortsätta värna de humanitära
principerna och den internationella humanitära
rätten, inte minst vikten av fritt och säkert
humanitärt tillträde till nödlidande människor.
Sverige kommer att lägga särskild vikt vid att
förbereda det svenska och internationella
humanitära biståndet på att kunna möta de
tilltagande, och på senare år mer diversifierade
och komplexa humanitära behoven på ett
flexibelt och behovsanpassat sätt.
I takt med att extrem sårbarhet hos utsatta
befolkningar väntas öka, utan att den direkt
orsakas av någon enskild humanitär katastrof,
kommer detta också att kräva ställningstaganden
kring samspelet mellan utvecklingsbistånd och
humanitärt bistånd.
Bilateralt utvecklingssamarbete.
Fokuseringen av det bilaterala utvecklingssamarbetet
fortsätter. I de prioriterade
samarbetsländerna ska Sverige arbeta i maximalt
tre sektorer, där ett svenskt bidrag förväntas ha
störst effekt. Genom att bli en större aktör kan
Sverige få tydligare genomslag för prioriterade
frågor inom de sektorer där
utvecklingssamarbetet fortgår.
Landfokuseringen fortsätter, i enlighet med den
inriktning som presenterades i budgetpropositionen
för 2008, och det svenska
utvecklingssamarbetet riktas allt mer mot de
allra fattigaste länderna, mot länder i Afrika
söder om Sahara och mot länder i konflikt- eller
postkonfliktsituation. Satsningen på reformsamarbete
i Östeuropa fortsätter. Samtidigt
sjunker den totala andelen bistånd till
medelinkomstländer. Antalet samarbetsländer
minskar successivt. Utvecklingssamarbetet med
sju länder har nu avslutats helt och i ytterligare
fyra länder kommer de finansiella åtagandena att
ha avslutats under 2009. Utvecklingssamarbetet
med åtta länder fortsätter även under 2010 för