Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

DN 100109: INFÖR NYÅRET 2009 / 2010
“ Världens utmaningar under tiotalet:
Fattigdomen.”
“Om fattigdomen ska fortsätta att minska måste Afrika börja
lyfta. Ett växande hot mot välståndet är den globala ekonomins
bräcklighet.
Den ekonomiska krisen stoppade fattigdomsminskningen i världen.
I dag finns för första gången en miljard hungrande. En stor del finns i
Indien, trots att landet genomgår en intensiv ekonomisk utveckling. De
flesta av världens övriga hungrande finns i Afrika söder om Sahara.
Efter det östasiatiska undret på 1980- och 1990-talen och Latinamerikas
nya fas av stabilitet, demokratisering och tillväxt är frågan
om Afrika till slut också får sin chans. Världsdelen är inne i en relativt
fredlig och ekonomiskt positiv period.
Om den demokratiseringsprocess som inletts får fortsätta skymtar
ett afrikanskt lyft. Seriösa satsningar på jordbruket kan också spela en
huvudroll. Tiotalet blir avgörande.
Tomas Ries på Utrikespolitiska institutet tror att antalet människor i
de snabbväxande ekonomierna som lyfts upp från fattigdom till den
globala medelklassen kommer att fördubblas under decenniet från 600
miljoner till 1,2 miljarder. Men om tio år kommer fortfarande en
mycket stor del av jordens befolkning att vara fattig.
Ries väver samman ekonomins, teknikens och vetenskapens ökade
makt till en sammanhållen trend. Det är en trend han i huvudsak ser
som positiv. Men han ser en stor risk i den globaliserade ekonomins
bräcklighet, vilken visade sig i kraschen 2008–2009.
– Om ekonomin kraschar, då kraschar det globaliserade systemet
och demokratierna, då kraschar allt.
I ytterligare tre artiklar spanar vi mot maktfördelningen, konflikterna
och klimatet. Anders Bolling anders.bolling@dn.se”
DN 100109: INFÖR NYÅRET 2009 / 2010
“ Världens utmaningar under tiotalet:
Konflikterna.”
“ Färre konventionella krig men fler diffusa konflikter. Färre
dödsoffer totalt men större andel civila offer. Ökad spänning mellan
fattiga och rika och risk för konflikter kring naturresurser.
I dag pågår ungefär 15 större väpnade konflikter i världen, varav fyra
fullskaliga krig.
Medan Irakkonflikten avtar tilltar spänningen i Afghanistan och
Pakistan, liksom i Jemen. Colombias konflikt kan vara på väg att ta
slut. För Somalia syns ingen ljusning. Sudan står inför en folkomröstning
om delning nästa år och löper risk att falla tillbaka i krig, liksom
Kongo.
Tendensen går sedan en tid mot färre regelrätta krig och fler
konflikter av terrorkaraktär.
En del bedömare menar att vi kommer att få se fler konflikter om
naturresurser och mark. Det behöver inte innebära väpnade konflikter,
men huggsexor om mineraler och jordbruksmark kan skapa nog så
mycket spänning, vilket exemplet Madagaskar visar. En utlösande
orsak till statskupp och politisk oro på den afrikanska ön var regimens
planer på att hyra ut enorma jordbruksarealer till ett sydkoreanskt
bolag enkom för matexport.
Efterfrågan på mat och energi kommer att öka med 50 procent de
närmaste 20 åren.
Många av de potentiella tvisterna hänger samman med klimatförändringen:
Smälter Himalayas glaciärer kan vattentillgången sina
för miljoner människor i Asien, försvinner sommarisarna i Arktis
vidtar en huggsexa om stora outnyttjade naturresurser. Å andra sidan
har det i decennier varnats för krig om vattentillgångar.