Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

DN 100103:
“ Nu ska arterna räddas.”
“År 2010 är det internationella året för biologisk mångfald. Nu är
det meningen att utvecklingen ska vända - så att människan
utrotar färre arter.”
“ VID FEM TILLFÄLLEN hittills har livet på jorden drabbats
avmassutdöenden. Det har haft geologiska förklaringar, som massiva
vulkanutbrott och asteroider som har krockat med jorden.
Just nu pågår en sjätte massdöd, minst lika förödande som de fem
tidigare. Den här gången är vi människor orsaken. Vi dödar djuren
med jakt och fiske, utsätter dem för främmande, invasiva arter och
förstör arternas livsmiljö genom att hugga ned skog och sprida gifter.
Tanken var att utvecklingen skulle vända i år, 2010. Det beslutade
FN för åtta år sedan, vid ett toppmöte i Sydafrika.
Och visst har det skett framsteg: ett exempel är havsörnen, som i
dag klarar sig allt bättre efter att ha varit mycket nära att helt dö ut.
Men vi ligger fortfarande mycket långt från FN:s målsättning, som
också har antagits av Sveriges riksdag. Ingen tror längre att år 2010
blir året när människan slutade utrota växter och djur.
-Vi måste sätta upp ett nytt mål till år 2020. Och ett ännu mer kraftfullt
mål till år 2050, säger Simon Stuart, brittisk biolog och ordförande
i kommittén för arternas överlevnad på IUCN, världens tyngsta organisation
för naturskydd.
IUCN upprättar regelbundet globala rödlistor, där forskare från hela
världen klassar graden av hot för olika arter.
ALLRA VÄRST ser det ut för groddjuren och sköldpaddorna. Nästan
varannan sköldpaddsart hotas av utrotning, och ungefär vart tredje
groddjur.
De stora däggdjuren ligger också illa till på många håll, särskilt i
Asien.
-I sydöstra Asien hotas allt som är stort: stora djur som noshörningar
och apor, men även stora fiskar, säger Simon Stuart.
Han nämner också korallreven: själva koralldjuren far illa när
världshaven blir varmare och även surare till följd av människans utsläpp
av koldioxid. Då drabbas också en lång rad fiskar som lever och
förökar sig på korallreven.
Det hör till naturens gång att arter kommer och går - även i
perioderna mellan de geologiska massutdöendena. Men i dag utrotar
människan arter mellan tusen och tiotusen gånger snabbare än naturen
själv skulle ha gjort.
När IUCN listar orsakerna till utrotningen kommer förstörda livsmiljöer
på första plats. På andra plats kommer jakt och fiske. Trea är
förgiftning, bekämpningsmedel som används i jordbruket kan exempelvis
vara ganska harmlösa för människor men förödande för de
mer känsliga groddjuren.
På fjärde plats kommer sjukdomar, till exempel svampsjukdomen
chytridiomycos som drabbar grodor och en smittsam cancer som drabbar
den tasmanska djävulen - ett stort köttätande pungdjur som bara
finns på Tasmanien.
En femte orsak till att arter dör ut är att deras livsmiljö blir invaderad
av andra, främmande och invasiva arter. Ett exempel är råttorna,
som liftade med människornas båtar och steg i land på många
isolerade öar.
Den globala uppvärmningen spelar viss roll redan i dag, exempelvis
för korallerna. Men klimatet kan få långt större betydelse om världens
temperatur stiger mer än två grader. Då kan exempelvis stora områden
regnskog torka ut och brinna upp.
I OKTOBER ska världens länder träffas i Nagoya i Japan för att
diskutera hur de ska rädda den biologiska mångfalden påjorden.
Simon Stuart tror att Nagoyamötet har betydligt större förutsättningar
att lyckas, jämfört med det misslyckade Köpenhamnsmötet om
klimatet.
-Biologisk mångfald är inte alls lika politiskt svårt som klimatet.
Karin Bojs Vetenskapsreporter
karin.bojs@dn.se 08-73812 39 “