Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

varit framgångsrikt. Trenderna från 60- och 70-talen har brutits,
utsläppen av många luftföroreningar har reducerats väsentligt i
Europa och många ekosystem har delvis återhämtat sig.
Det är naturligtvis svårt att avgöra hur mycket av detta som
beror på de internationella avtalen. En hel del av utsläppsminskningarna
hänger t ex samman med att en betydande del av den
tunga industrin i Östeuropa kollapsade efter murens fall. Även den
storskaliga övergången till naturgas och satsningar på energieffektivisering
har i huvudsak andra motiv än att minska utsläpp.
Men det har också skett mycket omfattande investeringar i
reningstekniker, från gigantiska rökgasfilter på kolkraftverk till
katalysatorer i bilar, som är direkt avsedda att minska utsläpp och
som också fått stora effekter.
Det nu 30-åriga samarbetet kring långväga luftföroreningar i
Europa ger alltså anledning till optimism. Det visar att det går att
åstadkomma framgångsrikt miljösamarbete mellan länder med
väldigt olika intressen. Men det förutsätter inte bara engagemang
och målmedvetenhet, utan även tålamod och förståelse för
skillnader länder emellan.
Arne Kaijser
essa@dn.se “
“ Skribenten
Arne Kaijser är professor i teknikhistoria på KTH i Stockholm.
Han är för närvarande engagerad i det internationella forskningsprojektet
”Inventing Europe. Technology and the Making of
Europé”, som bl a studerar europeiska ”allmänningar” – exempelvis
luften över Europa – och hur de har hanterats.
Källorna
Miljöhistorikern Lars Lundgren skildrar i boken ”Försurningen på
dagordningen” (1991) hur försurningsfrågan upptäcks och förs upp
på dagordningen i Sverige. Det finns en omfattande forskning om
luftföroreningspolitiken i Europa från 70-talet och framåt, bland
annat två svenska doktorsavhandlingar: Karin Bäckstrand, ”What
Can ­Nature Withstand?” (2001) och Martin Letell, ”Governable
Air” (2006). På Uneces hemsida finns också en officiell historic,
”Clearing the Air. 25 years of the Convention on Longrange
Transboundary Air Pollution”.
Mer
”I jämförelse med de flesta andra internationella avtal för att
skydda miljön har konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar haft en positiv och observerbar effekt på miljön i
det geografiska område som den täcker … Det är inte möjligt att
förstå politiken som ledde fram till konventionen genom att enbart
se till miljöpolitiska mål. Den blir bara begriplig om man även
inkluderar kalla krigets logik.”
Lars Björkbom, svensk förhandlare om konventionen, i skriften
”Clearing the Air”.”