Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

är slutrapporten från den internationella
Kommissionen om klimatförändring och
utveckling, initierad av regeringen 2007.
Kommissionen har fokuserat på anpassning till
klimatförändringarna, dess kopplingar till
naturkatastrofriskreducering, och framhåller att
anpassning är kontextspecifik. Centralt för att
bemöta klimatförändringarna är att lyfta den
lokala nivåns betydelse och den mänskliga
dimensionen av anpassningsfrågan. Utvecklingssamarbetet
bör användas katalytiskt för att
generera andra typer av finansiering för
anpassning, bistånd och icke-bistånd, offentliga
och privata medel. Inga nya mekanismer och
institutioner behövs utan styrning och
samordning av existerande sådana måste stärkas
menar Klimatkommissionen.
Klimatsatsningen förlängs med ett år, från tre
till fyra år, och gäller under perioden 2009–2012
om sammanlagt 4 miljarder kronor. Målet för
klimatsatsningen och dess vägledande principer
kvarstår. Målet är att på effektivaste sätt bidra till
långsiktigt anpassningsarbete främst i de
fattigaste länderna, samt att bidra till utvecklingsländers
åtgärder för att minska halten
av växthusgaser. I detta arbete ingår bl.a.
satsningar inom mark- och jordbruk. Inom
ramen för regeringens fyråriga klimatsatsning
kanaliseras 1,15 miljarder kronor genom Sida för
regionala och nationella insatser inom områden
som t.ex. miljö, vatten och energi. Länder som
berörs av satsningen är Bangladesh, Bolivia,
Burkina Faso, Kambodja och Mali.
Ett svenskt extrabidrag till den internationella
utvecklingsfonden i Världsbanken (IDA)
kommer att ge stöd för finansiering av
anpassningsåtgärder till klimatförändringarna
och underlätta för utvecklingsländernas klimatarbete
under den ekonomiska nedgången. Som
en del av klimatsatsningen bidrar Sverige också
till Världsbankens fond för ren teknologi (CTF)
som fokuserar på utsläppsbegränsningar.
En strategi för miljölån antogs under våren
som ett komplement till den nya förordning
(2009:320) om finansiering av utvecklingslån
och garantier som trädde i kraft 1 juni 2009.
Miljölånen ska bidra till en bättre miljö och
minskad sårbarhet till följd av klimatförändringar.
Därigenom ska, i enlighet med politiken
för global utveckling, levnadsvillkoren
för fattiga människor förbättras. Strategin
möjliggör långivning för miljöinsatser, bl.a. vad
gäller energi och vatten. Regeringen förväntar sig
att denna nya satsning ska öka Sveriges
möjlighet att bidra till olika typer av
miljöinvesteringar i samarbetsländer, och därmed
främja en hållbar utveckling. Som ett led i
strävan att stärka näringslivets medverkan i
utvecklingssamarbetet ska samverkan genom
närmare dialog, erfarenhetsutbyte samt
ömsesidigt tillvaratagande av kompetens
utvecklas.