Sven Wimnell 30 januari 2010: Planering, klimat och ...

Utvecklingen i Afrika söder om Sahara uppvisar flera positiva
tendenser. Tretton afrikanska länder har nu avskaffat dödsstraffet och
tjugo andra har upphört att verkställa avrättningar.
I Mellanöstern och Nordafrika har utvecklingen när det gäller
mänskliga rättigheter snarast varit negativ även om förhållandena
skiftar från land till land. Dödsstraff förekommer till exempel alltjämt i
nästan alla länder i regionen.
Trots den ökade respekten för medborgerliga och politiska rättigheter
i Sydamerika överlag finns orosmoment. Kuba är fortfarande en
auktoritär enpartistat utan yttrande- och föreningsfrihet och ett oberoende
rättsväsende. Överbelagda fängelser fortsätter vara ett stort problem
på hela kontinenten
I USA är dödsstraffet en uppmärksammat problem. Kampen mot
terrorismen har också rest frågor om inskränkningar av de mänskliga
rättigheterna.
I Asien har situationen för de mänskliga rättigheterna i Afghanistan
och Pakistan ytterligare förvärrats. Det utbredda förtrycket är oförändrat
hårt i Burma, i synnerhet efter militärens blodiga nedslag mot demonstranter
under hösten 2007.
I Nordkorea och Kina finns få tecken på utveckling i positiv riktning.
Och i Tibet har den religiösa friheten försämrats genom införandet
av nya inskränkande regleringar av verksamheten vid religiösa
platser.
Offentlighet och dialog
Som ett led i en aktiv politik för de mänskliga rättigheterna sammanställer
Utrikesdepartementet rapporter om efterlevnaden av de
mänskliga rättigheterna i enskilda länder. Sedan 2003 offentliggörs
rapporterna i syfte att göra informationen tillgänglig för en bred krets
av aktörer – organisationer, myndigheter, företag och enskilda – som
intresserar sig för mänskliga rättigheter.
Offentliga rapporter om världens länder speglar regeringens ambition
att mänskliga rättigheter ska vara en central del av Sveriges och
EUs utrikespolitik. Rapporterna når varje år allt fler läsare, vilket speglar
en växande efterfrågan på information om mänskliga rättigheter, i
synnerhet på svenska. Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter
hade 490 000 unika besökare under 2007. “
“Varför skrivs rapporterna?
Rapporterna utgör ett viktigt arbetsverktyg och är en av flera källor till
information om de mänskliga rättigheterna för Utrikesdepartementet
och andra svenska myndigheter. Själva arbetet med att sammanställa
rapporterna bidrar också till att öka kunskapen och medvetenheten
inom utrikesförvaltningen om frågor som gäller de mänskliga rättigheterna.
Hur sammanställs rapporterna?
Rapporterna baseras på underlag från Sveriges cirka hundra ambassader
runtom i världen. De färdigställs sedan av Utrikesdepartementet i
samråd med ambassaderna. Flera olika enheter inom Utrikesdepartementet
deltar i arbetet.
Källor
Rapporterna baseras i stor utsträckning på tillgänglig, offentlig information
om de mänskliga rättigheterna, inklusive information från
människorättsorganisationer såsom Amnesty, från andra länder, samt
från FN - framförallt de kommentarer som riktats till enskilda länder
av FN:s konventionskommittéer för mänskliga rättigheter.
Därtill tillkommer information från ambassadernas och departementets
egna kontakter med aktörer i respektive land, inklusive myndigheter,
FN-organ och organisationer som arbetar till skydd för de
mänskliga rättigheterna.
Urval av länder
Urvalet är FN:s cirka 190 medlemsländer. För de länder där Sverige