Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
BOENDESEGREGATIONEN<br />
Inledning<br />
Att beskriva samhällsutvecklingen i förhållande till de<br />
integrationspolitiska målen handlar ofta om att redogöra<br />
för hur obalanser i fråga om välfärd mellan olika<br />
befolkningsgrupper förändras. I delen om utvecklingen<br />
på arbetsmarknaden (se sid. 27ff) analyseras<br />
exempelvis skillnader i sysselsättning mellan den inrikes<br />
och utrikes födda befolkningen. Följande kapitel<br />
sätter fokus på den rumsliga dimensionen av denna<br />
typ av obalanser. Skillnaderna i fråga om sysselsättning<br />
har exempelvis en rumslig dimension i och med<br />
att arbetslösa och sysselsatta i viss utsträckning bor<br />
geografiskt åtskilda. Frågor som rör denna form av<br />
uppdelat boende efter socioekonomiska eller etniska<br />
gränser – dvs. boendesegregation – har kommit att<br />
inta en allt mer framträdande roll på den politiska<br />
agendan under det senaste decenniet.<br />
Boendesegregation kan definieras som en form av<br />
uppdelning av kategorier av människor genom ett<br />
åtskilt boende i olika bostadsområden eller stadsdelar.<br />
Begreppet används ofta i negativ bemärkelse och<br />
då nästan uteslutande när man syftar på ett koncentrerat<br />
boende av befolkningsgrupper som i någon<br />
mening är resurssvaga. I den allmänna debatten<br />
används begreppet »segregerade bostadsområden«<br />
ofta om områden som har en överrepresentation<br />
av arbetslösa, socialbidragstagare och personer med<br />
invandrarbakgrund. Denna användning av segregationsbegreppet<br />
är dock problematisk eftersom det i<br />
sig ger uttryck för en ensidig bild av boendesegregation<br />
och riskerar att leda tankarna fel i fråga om segregationens<br />
orsaker. Att en viss befolkningskategori<br />
är överrepresenterad i en del av staden innebär med<br />
nödvändighet att samma kategori är underrepresenterad<br />
i andra delar av staden. Stadens mest homogena<br />
delar i socioekonomisk och etnisk mening är sällan<br />
de områden som allmänt brukar benämnas som<br />
segregerade, utan snarare stadsdelar som präglas av<br />
en i huvudsak svenskfödd befolkning med förhållandevis<br />
höga inkomster och en underrepresentation av<br />
boende med utländsk bakgrund.<br />
Segregationens bakomliggande processer kan delvis<br />
förklaras som ett resultat av människors bostadsval<br />
och flyttmönster. Det är i detta sammanhang<br />
viktigt att poängtera att det i första hand är de mer<br />
resursstarka befolkningsgrupperna som kan välja<br />
bostad och bostadsområde. Kulturgeografen Roger<br />
Andersson förordar begreppet »svenskglesa bostadsområden«<br />
framför »invandrartäta bostadsområden«.<br />
Därmed fäster man uppmärksamheten på den<br />
svenskfödda befolkningens flyttningar och bostadsval<br />
i studier av hur den etniska boendesegregationen<br />
utvecklas (Andersson 2001, sid. 121).<br />
Boendesegregation – enbart ett<br />
storstadsfenomen?<br />
Socioekonomisk och etnisk boendesegregation är<br />
inte enbart ett storstadsfenomen utan förekommer i<br />
varierande omfattning i samtliga Sveriges städer och<br />
tätorter. Uppmärksamheten i frågan har dock i första<br />
hand riktats mot landets tre storstadsregioner, Stockholm,<br />
Göteborg och Malmö. De tre storstadsregionerna<br />
kan också sägas inta en särställning i fråga om<br />
boendesegregationens utbredning och konsekvenser.<br />
Flertalet av landets bostadsområden där de boende<br />
med svensk bakgrund är i minoritet ligger i någon av<br />
storstadsregionerna (ibid. sid. 122). I detta samman-<br />
boendet 109
Change language