Rapport Integration 2002

Formerna för undervisningen har därför i många
fall stannat vid traditionell kollektiv katederundervisning.
Många av kommunerna har också få sfi-elever
och har därför svårt att effektivisera undervisningen
genom nivågruppering. Andelen obehöriga lärare är
fortfarande hög. Undervisningen är sällan anpassad
till vuxna utan ges på samma sätt som till barn och
unga. Formerna ses nu över i en utredning så vi kan
förhoppningsvis vänta förändringar även här. Behovet
av att individualisera undervisningen och anpassa
den till elevernas befintliga kompetens, behov och
önskemål har inte blivit mindre akut. Sfi har för
många blivit en återvändsgränd. Längre fram ska vi
titta på ett antal positiva exempel för att se om de kan
utgöra förebilder för systemförändringar.
Bristande överensstämmelse
När det gäller förändringar av introduktionen som
helhet har förslag till förbättringar förts fram åtskilliga
gånger vid det här laget och det börjar bli god
tid att undersöka varför de inte genomförts. Enkäten
med handläggare inom kommunerna för nyanlända
1999 visar till exempel på en dålig överensstämmelse
mellan tjänstemännens uppfattningar om vad som
gjorts, vad som behövs och Integrationsverkets utvärdering.
Sedan dess har Integrationsverket träffat överenskommelser
om en utveckling av introduktionen
med samtliga inblandade myndigheter (2001).
Bland förslagen från Integrationsverket finns
sådant som vi redan tidigare noterat (Integrationsverket,
2002c):
– Kartläggning av hälsotillstånd redan under asyltiden,
som sedan följs upp vid mottagandet i kommunen.
– Individanpassad och flexibel svenskundervisning
med anknytning till arbetslivet.
– Prestationsinriktad introduktionsersättning.
– Intensiv introduktion med svenskundervisning i
högskolemiljö för högskoleutbildade.
– Tidig validering av betyg, intyg och yrkesutbildningar.
Behovet av samarbete mellan kommuner, arbetsförmedlingar,
landsting, näringsliv m.fl. samhälleliga
aktörer betonas än en gång. Integrationsverket anser
också att alla nyanlända invandrare, inte bara flyktingar
och andra som fått uppehållstillstånd efter
att ha sökt asyl, ska kunna delta i introduktion och
under tiden få introduktionsersättning. Integrationsverkets
uppföljningar visar dessutom att det finns
stor anledning att särskilt uppmärksamma kvinnornas
situation i introduktionen.
I nästa avsnitt ska vi titta litet närmare på några
områden som tidigare inte fått så mycket uppmärksamhet:
vuxenundervisningen utöver sfi, värdering av
utländska utbildningar, kompletteringsutbildningar,
hälsans betydelse för en framgångsrik introduktion
samt introduktionen av barn och ungdomar.
Vuxenutbildning – väg till jobb
eller förvaringsplats?
Sfi fungerar dåligt men hur är det med övrig vuxenutbildning?
(Vi bortser här från högskoleutbildningar.)
Uppföljningar och utvärderingar som tar
upp vuxenutbildning är få och forskningen inom
området begränsad, särskilt när det gäller elever med
utländsk bakgrund.
Statistiken visar att en relativt stor grupp aldrig
börjar sfi och att många bland dem som börjar hoppar
av utan betyg. Många som inte återfinns på den
öppna arbetsmarknaden saknas även bland de registrerade
på arbetsförmedlingarna Vi vet emellertid att
en del av de nyanlända flyktingarna och invandrarna
har kort eller ingen utbildning. Skolverkets statistiska
analyser antyder att de också har svårare att ta till
sig svenskundervisningen så som den vanligen är
organiserad. Vi kan se tydliga samband mellan högre
utbildningsnivå och framgång i sfi, vilket inte förvånar
då undervisningen oftast bedrivs som traditionell
skolundervisning.
Många med begränsad eller obefintlig utbildning
återfinns i den grundläggande vuxenutbildningen
samtidigt som de går i sfi. 2 Vår undran är hur den
här delen av vuxenutbildningen fungerar – är det
en effektiv utbildning som leder vidare eller är den
huvudsakligen en förvaringsplats för människor som
inte anses platsa på arbetsmarknaden?
Många utlandsfödda i komvux
Under läsåret 1999/00 deltog sammanlagt 332 064
elever i komvux (utöver sfi) andelen utlandsfödda
elever var närmare 24 procent, dvs. 79 518.
2 Svenskundervisningen för invandrare, sfi, är en del av den
kommunala vuxenutbildningen, komvux. Komvux består,
förutom av sfi, av grundläggande vuxenutbildning (grundvux),
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning.
Grundläggande vuxenutbildning är grundskoleutbildning
för vuxna, gymnasial vuxenutbildning ska göra det
möjligt att i vuxen ålder komplettera missade ämnen från
gymnasieskolan och påbyggnadsutbildning ska erbjuda
vuxenstuderande sådan utbildning som leder till en ny nivå
i deras yrke eller till ett nytt yrke.
introduktion av flyktingar 171