Rapport Integration 2002

Gemensam bakgrund
Lärarna i projektet pekar på fördelen med en
gemensam bakgrund med eleverna och på vikten
av att skapa en respektfull miljö genom dialog, där
man utbyter erfarenheter och tankar. Utvärderaren
medverkade vid ett antal tillfällen under lektioner i
svenska, där läraren var infödd svensk utan kunskaper
i elevernas modersmål. Då var det uppenbart att
eleverna inte kunde följa lärarens tankar och syften.
Läraren hade svårt att engagera eleverna och det var
tydligt att dessa lektioner inte var lika effektiva som
de där lärare behärskade elevernas modersmål.
– Om man tänker sig en ganska nyanländ elev som
inte kan riktigt bra svenska, så är det mycket svårt för
den eleven att lära sig engelska genom svenskundervisning,
säger Matti Laukkanen. Det borde inte vara
något konstigt att undervisa genom modersmålet.
Det är ju precis så vi gör med alla svenska elever i
grundskolor och gymnasieskolor, när vi undervisar
i engelska och spanska och andra språk. Det är den
mest använda metoden i världen.
Han konstaterar emellertid att vinden börjat
vända. För storstadspengar har de på Kroksbäcks
studieverkstad anställt sex lärare som kommer från
samma invandrargrupper som de som bor i området.
– Vi ska också starta en lärarutbildning. Under ett
enda läsår har vi höjt betygen markant inom den
vanliga grundskolan. Dessa lärare ger alltså stödundervisning
och läxhjälp på modersmålet för elever,
som är nyanlända i Sverige, så att de äntligen har
möjlighet att förstå det de inte har fattat innan.
Analfabet – men inte obildad
– Viktigt, säger Matti Laukkanen, är att inse att de
afghanska kvinnorna, trots att de är analfabeter,
absolut inte är obildade. Det finns i Afghanistan en
stark muntlig tradition. Den äldre generationen kvinnor
för med sig dikter och sagor, som yngre afghaner
numera går miste om.
Den mekaniska inlärning som tillämpats inom sfi
kan ge förödande resultat. Ett drastiskt exempel är
den kvinna som länge på frågan om sitt ursprung
svarade: »Jag heter Maria/Nahel, jag kommer från
Spanien/Afghanistan.« Hon hade helt enkelt trott att
hela första delen av meningen betydde »jag kommer
från…« och att det bara var att lägga till: »Afghanistan«.
Hon blev mycket generad, när hon fick misstaget
klart för sig. Fram till dess hade hon fått för sig att
hon, vid 55 års ålder, var duktigast i klassen.
– Det värsta, säger Hamida Nabi, var att människor
som visste att hon inte kom från Spanien åtminstone
kunde ha visat med kroppspråk, att vad hon sa inte
stämde, men det gjorde de inte. Man får aldrig någon
respons på det man lär sig.
Hon är mycket kritisk mot sfi. Programmet läggs
fast utan elevernas medverkan. Därför har de på
Malalai-skolan gjort egna läromedel. De har gått ut
och fotograferat sin närmiljö – parken, staden, skolan.
De har gjort utflykter, vilket gett något att tala
om gemensamt på det nya språket. De har tillämpat
språkinlärning kring kända begrepp
– Successivt ville våra elever, allteftersom deras
självförtroende utvecklades, ha fler timmar. Så fort de
här kvinnorna stod på egna ben, ville de möta andra
grupper. Då blev det svenska språket deras hjälpmedel.
De använde den svenska som de hade lärt sig. Vi
afghanska kvinnor kan ju inte arabiska. Araberna kan
inte pashto. Nu bedrivs 40 procent av schemat i blandade
grupper.
Målen uppnås
Utvärderingen visar att verksamheten i projektet väl
lever upp till målen för den nya kursplanen för sfi
(Blob, 2002). Eleverna har dessutom avsevärt förbättrat
sin livskvalitet genom att delta i undervisningen.
Motivationen har ökat genom den modersmålsbaserade
undervisningen och fått eleverna att både lära
sig mer och engagera sig mer i samhället.
I början var många av dem som studerat på sfi tidigare
mycket blyga. De hade ett väldigt dåligt självförtroende
och vågade inte prata någon svenska alls. Efterhand
byggdes deras självförtroende upp samtidigt som deras
ordförråd förbättrades. Slutligen vågade de prata mer
och mer och insåg att de faktiskt kunde. (Lärare i projektet,
ur Blob, 2002)
Genom att eleverna erbjudits en utbildning, som tagit
deras förutsättningar på allvar och där elever och
lärare tillsammans satt upp personliga mål, som kan
förverkligas inom kort tid, har de lyckats bygga upp
sitt självförtroende. Blob (2002) noterar att många
elever har ett stort passivt ordförråd på svenska men
att hindret är just att de inte vågar ta steget och tala
språket. Då är det självtilliten man måste arbeta med
i första hand.
Lärarna blir tolkar mellan olika samhällssystem
och kulturer, uttolkare av det nya samhället. Lärarna
berättade att de ofta får agera handledare i rent sociala
och integrationsrelaterade frågor. Flera av lärarna
är också aktiva i olika kulturföreningar och arbetar
för att förbättra områdets sociala situation. Genom
att propagera för utbildning och påverka föräldrarna
att engagera sig i sina barns utbildning skapar de en
positiv bild av utbildning. Lärarna är ingången till
196 RAPPORT INTEGRATION 2002