Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
anställda. På de tre år som gått har man fördubblat<br />
både försäljning och personal. Det har gått bra konstaterar<br />
Magnus Hansson lakoniskt.<br />
De versala LL-en i affärsnamnet syftar på Lars Lundén<br />
som startade LL:s livs på västkusten. Senare gick<br />
Lundéns företag samman med Johnsonägda Willys<br />
Cash i Västsverige. 1998 öppnade man i Kristianstad,<br />
och sedan dess har man bara fortsatt expandera.<br />
Tre gånger om året har WiLLys personalfest. Julen<br />
<strong>2002</strong> tänker man tillbringa på Tivoli i Köpenhamn,<br />
dit det numera går tåg över Öresundsbron.<br />
– Jag lärde mig vid första festen, att alla människor<br />
inte äter fläsk. Då var det bara för oss att hitta annat<br />
vi kunde erbjuda personalen. Tacos går ju bra att äta<br />
också för muslimer, med kyckling t.ex. Det är sådant<br />
man inte själv tänker på direkt.<br />
Invandrare, konstaterar Magnus Hansson, är inget<br />
problem. Som chef är man till och med mer respekterad<br />
av invandrare än av infödda anställda.<br />
– Som chef är man mera chef i deras ögon. Det är<br />
ju mer hierarki i deras hemländer.<br />
Mångfald ökar kundkretsen<br />
Exemplet FöreningsSparbanken<br />
För FöreningsSparbankens direktör för södra Sverige,<br />
Lennart Haglund, står det tydligt att hans bank har<br />
ett egenintresse av integrationen.<br />
– Jag ser det som en oerhörd resurs att ha så många<br />
kunder som vi har av olika ursprung. Då är det ohållbart<br />
om vi inte kan prata med dem. När jag för tre år<br />
sedan blev chef och kom till Malmö, konstaterade jag<br />
snabbt att det fanns bankkontor där vi inte förstod<br />
vad 40 procent av kunderna sa och inte heller vad de<br />
menade. Det var förnedrande för dessa kunder. Det<br />
var också irriterande för övriga kunder och pressande<br />
för personalen. Det var helt enkelt en ohållbar situation,<br />
med oerhörda köer, många fel, transaktioner<br />
som hade svårt att hitta rätt. Jag ansåg att detta måste<br />
lösas.<br />
– Sitter man i en traditionell kassa och ska lyssna<br />
på kunden och det blir köer som på Rosengård och<br />
den som står på andra sidan glaset inte förstår språket<br />
och kassörskan inte förstår vad den andre säger, då<br />
uppstår konfrontationer hela tiden. Det blir en otrolig<br />
ljudnivå, och vi kommer ingenstans, säger Birgitta<br />
Andersson, affärschef i Rosengård.<br />
– FöreningsSparbanken är ett kommersiellt företag,<br />
men vi har också ett samhällsansvar. Vår uppgift är ju<br />
faktiskt att lära de här kunderna svensk samhällsekonomi.<br />
Det är ju människor från länder där det förekommer<br />
korruption, där man inte litar på någon, där<br />
man ser bankerna som en myndighet som behandlar<br />
en helt godtyckligt. Och hur ska vi då få ut budskapet<br />
att vi är annorlunda?<br />
Går invandrare överhuvudtaget till banken? Finns<br />
det penningströmmar inom den del av den svenska<br />
samhällsekonomien som är baserad i Rosengård och<br />
andra invandrartäta stadsdelar i storstadsregionerna,<br />
som banken inte ser skymten av? Om det vill FöreningsSparbankens<br />
chef för södra Sverige inte uttala sig.<br />
Vilka penningströmmar som inte passerar banken<br />
kan banken inte veta något om. Men det är oerhört<br />
viktigt att skapa bankrelationer för folk som misströstar<br />
om att få låna i svensk bank och i stället litar<br />
på att den egna etniska vänkretsen ska låna ut pengar.<br />
– Om man ska göra affärer med varandra, säger<br />
Lennart Haglund, då är det mycket viktigt att man<br />
pratar det språk som kunden kan. Jag är själv ganska<br />
mycket i Spanien och där, i Fuengirola, går jag till en<br />
bank som har personal som pratar svenska. Vi är alla<br />
sådana. När man ska skriva på papper, är det skönt<br />
att göra det på det egna språket.<br />
För Lennart Haglunds del är integrationen i det<br />
invandrartäta Malmö en okomplicerad fråga om<br />
sunt ekonomiskt förnuft och marknadsanpassning,<br />
inte olik hans tidigare verksamhet på den skånska<br />
landsbygden. Vid Färs och Frosta sparbank i Hörby<br />
satsade Haglund under det sena nittiotalet på äldre<br />
bankkunder, ofta förbisedda av övriga banker, som<br />
fann dem besvärliga och olönsamma. När Haglund<br />
rekryterade ett antal banktjänstemän över 55, såg han<br />
det inte som mer konstigt än att banken måste ha folk<br />
med god kunskap om jordbruket.<br />
– Har jag en duktig lantbrukare på banken, då<br />
måste vi ha folk som kan prata lantbruk med honom.<br />
I Malmö har en tredjedel av befolkningen invandrarbakgrund<br />
och det är ju en oerhörd potential. Jag är<br />
ganska stolt över det vi gjort på Rosengård. Vi kan<br />
visa upp att vi anställt medarbetare med invandrarbakgrund<br />
och gett dem chansen.<br />
I dag talas på Föreningssparbankens filial i Rosengård<br />
tolv olika språk: alla de som talas i det sönderfallna<br />
Jugoslavien, dessutom turkiska, iranska, arabiska,<br />
kurdiska, somaliska, engelska och tyska. Polska<br />
är ett språk man inte anser sig ha lika stor användning<br />
för, eftersom den stora kundgruppen polacker i<br />
Malmö vid det här laget varit i Sverige så länge att de<br />
kan svenska.<br />
För att rekrytera de nya banktjänstemännen<br />
annonserade Föreningssparbanken och fick 60<br />
sökande till ett halvdussin tjänster. Man efterlyste<br />
banksäljare med invandrarbakgrund och akademisk<br />
utbildning. Det uppfattades uppenbarligen inte av<br />
DO som diskriminering mot etniska svenskar.<br />
– Om vi söker försäkringsförsäljare med bakgrund<br />
68 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language