Rapport Integration 2002

More documents

Recommendations

Info

Sammanfattning Den socioekonomiska och etniska boendesegregationen framträder allt tydligare i våra storstadsregioner. 1990-talet har präglats av en successiv skärpning av boendesegregationen såväl under åren av ekonomisk nedgång som under de senaste årens ekonomiska återhämtning. Regeringens storstadspolitik syftar bl.a. till att bryta den sociala och etniska segregationen och verka för jämlika levnadsförhållanden i landets storstadsregioner. Utvecklingen i de stadsdelar som omfattas av de lokala utvecklingsavtal som regeringen slutit med sju storstadskommuner går i flera avseenden åt rätt håll. Sysselsättningen ökar och förutsättningarna för egenförsörjning har förbättrats sedan den nya storstadspolitikens mål antogs 1998. För betydande delar av befolkningen i storstädernas s.k. utsatta bostadsområden har det förbättrade läget på arbetsmarknaden inneburit att en längre tids arbetslöshet har bytts mot sysselsättning. Det är i synnerhet bland invandrade män som sysselsättningstalen ökat under 1990-talets senare år. De processer som ligger bakom utvecklingen av segregationen fortsätter dock att driva utvecklingen mot ett allt mer uppdelat boende efter etniska och socioekonomiska skiljelinjer. Under perioden 1997- 2000 har inflyttningen till storstadsregionerna varit en av de bidragande orsakerna till att denna typ av boendesegregation har ökat. De utsatta bostadsområdena tar varje år emot en betydande andel av landets nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Även omflyttningen inom storstäderna bidrar till de segregerade boendemönstren. Personer med sysselsättning och relativt sett högre inkomster tenderar att flytta ut från de utsatta områdena medan inflyttarna i genomsnitt är relativt sett fattigare. Den invandrade befolkningen flyttar också i större utsträckning mellan olika utsatta områden medan de inrikes födda flyttarna oftare söker sig till rikare stadsdelar med en mer homogent »svensk« befolkning. Den utjämning av andelen sysselsatta som följt av den ekonomiska konjunkturuppgången under 1990-talets senare del har ännu inte lett till en utjämning av de ekonomiska villkoren i storstädernas olika bostadsområden. Befolkningen i städernas rikare områden har höjt sin ekonomiska standard markant under perioden 1997–2000. Under samma period har nivån på den ekonomiska standarden i flertalet av de fattigare stadsdelarna legat still eller till och med minskat något. Den utveckling som beskrivits i detta kapitel kan sammanfattas i följande punkter: Utvecklingen 1997–2000: – Flera integrationsindikatorer uppvisar en positiv utvecklingen under det sena 1990-talet – andelen sysselsatta bland den invandrade befolkningen ökar i förhållandevis snabb takt – avståndet mellan olika befolkningsgrupper har i detta avseende minskat. Sysselsättningen i de utsatta bostadsområdena påverkas också i några fall positivt av omflyttningens effekter. Jämfört med tidigare år på 1990-talet har antalet områden ökat där sysselsättningen är högre bland inflyttarna jämfört med de som flyttar ut från områdena i fråga. – Den positiva utvecklingen ifråga om sysselsättning i flera av de utsatta bostadsområden har ingen motsvarighet i fråga om den ekonomiska utvecklingen. Trots att sysselsättningen ökade i snabbare takt i de utsatta områdena sjönk den ekonomiska standarden i samma områden i relation till de omgivande storstadsregionerna. – De data som beskriver utvecklingen av den ekonomiska standarden i storstadsregionerna bekräftar resultaten från tidigare studier. Polariseringen ifråga om den ekonomiska segregationen har skärpts under tidsperioden. Likaså har skillnaderna mellan den infödda och invandrade befolkningen ökat. – Flyktingar och deras anhöriga är en kraftigt överrepresenterad grupp bland inflyttarna till storstadsområdenas utsatta bostadsområden. En kombination av tilltagande koncentration av fattiga och nyanlända invandrare till de redan utsatta bostadsområdena i storstäderna har bidragit till en allt tydligare boendesegregation – såväl socioekonomisk som etnisk. Tidigare studier har visat att koncentrationen av fattiga och invandrade till de så kallade utsatta bostadsområdena sällan är resultatet av människors fria bostadsval. Däremot finns det anledning att fästa större uppmärksamhet på mer resursstarka befolkningsgrupper och deras flyttningar och bostadsval när man söker orsakerna bakom den socioekonomiska och etniska boendesegregationen. – Mycket tyder på att de inomregionala skillnaderna är större i storstadsområdena jämfört med övriga landet. Detta är särskilt tydligt i Stockholmsregionen där den ekonomiska utvecklingen, generellt sett, varit särskilt gynnsam samtidigt som vissa, redan fattiga stadsdelar, har haft en mycket svag utveckling i fråga om ekonomisk standard bland de boende. – Den socioekonomiskt selektiva omflyttningen i storstadsregionerna bidrar också till en ökad socioekonomisk boendesegregation. De utsatta stadsde- boendet 121
larna förlorar utan undantag i ekonomisk standard p.g.a. att utflyttarnas medianinkomster är högre än inflyttarnas. Detta gäller även för de stadsdelar där sysselsättningen ökar genom ett positivt flyttutbyte i detta avseende. Att lyfta fram en konjunkturnedgång med ökande arbetslöshet är långt ifrån tillräcklig som förklaring till utvecklingen av det segregerade boendet i våra storstadsregioner. Det svaga sambandet mellan ökad sysselsättning och en förbättrad ekonomisk situation i de utsatta bostadsområdena och bland den invandrade befolkningen pekar på att segregationsprocesserna har flera bakomliggande drivkrafter. Men det faktum att ökad sysselsättning, åtminstone inte på kort sikt, ger utdelning i form av en ökad ekonomisk standard är särskilt allvarligt med tanke på den framtida utvecklingen av boendesegregationen. En stärkt ekonomi är för många en förutsättning för reella valmöjligheter på storstadsregionernas bostadsmarknad. Så länge inte ökad sysselsättning bland boende i utsatta bostadsområden leder till ökade inkomster är det svårt att se hur den segregationsprocess som skapar ett uppdelat boende efter socioekonomiska och etniska skiljelinjer ska kunna brytas. 122 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Page 1 and 2:
RAPPORT INTEGRATION 2002 INTEGRATIO
Page 3 and 4:
Rapport Integration 2002 © Integra
Page 6 and 7:
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Rap
Page 8 and 9:
FÖRORD Integrationsverket har i up
Page 10 and 11:
INLEDNING Sverige är ett invandrin
Page 12 and 13:
EN SUMMERING ‒ RAPPORT INTEGRATIO
Page 14 and 15:
etygsgenomsnitt än pojkar såväl
Page 16 and 17:
År 1997 fick närmare 13 500 invå
Page 18 and 19:
ett resultat av normer, regler, str
Page 20 and 21:
intensiva högkonjunktur under slut
Page 22 and 23:
En utvecklad Agenda för Integratio
Page 24 and 25:
Fortsatt kraftfull förändring av
Page 26 and 27:
krimineringen på svensk arbetsmark
Page 28:
DEL I ARBETSMARKNADEN
Page 31 and 32:
DIAGRAM 1 & 2 Arbetskraftsstatus, m
Page 33 and 34:
DIAGRAM 5 Sysselsättningsindex, ut
Page 35 and 36:
1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3
Page 37 and 38:
anmärkningsvärt att efter 20 år
Page 39 and 40:
Varför skillnader i arbetslöshet
Page 41 and 42:
DIAGRAM 13 & 14 Befolkningens utbil
Page 43 and 44:
Även om det enbart finns några f
Page 45 and 46:
att vietnameser är flitigare än d
Page 47 and 48:
företag. Värdena kvarstår så go
Page 49 and 50:
DE UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN 1 Se Sc
Page 51 and 52:
3 Ungdom brukar i statistiska samma
Page 53 and 54:
VAR FINNS MÅNGFALDEN? I föregåen
Page 55 and 56:
DIAGRAM 16 & 17 Integrationsindex p
Page 57 and 58:
DIAGRAM 18 & 19 Andel utrikes född
Page 59 and 60:
Vård, omsorg och veterinärsektorn
Page 61 and 62:
I alla övriga branscher är utrike
Page 63 and 64:
en grundläggande mekanism i en mak
Page 65 and 66:
- I dag är man väldigt medveten,
Page 67 and 68:
Volvo Personvagnar, Göteborg »Det
Page 69 and 70:
anställda. På de tre år som gåt
Page 71 and 72: Chef för den mobila företagstjän
Page 73 and 74: anställda har haft problem med mus
Page 75 and 76: ARBETSMARKNADEN ‒ EN SAMMANFATTNI
Page 77 and 78: REFERENSER Andersson, Roger (1998),
Page 80: DEL II SKOLAN
Page 83 and 84: Disposition Delen om skolan inleds
Page 85 and 86: Samtliga elever Elever med utländs
Page 87 and 88: undna att det är motiverat att ute
Page 89 and 90: - det finns ett starkt samband mell
Page 91 and 92: SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BA
Page 93 and 94: INTEGRATIONSAMBITIONER OCH SÄRORTS
Page 95 and 96: svårt att göra bra gruppindelning
Page 97 and 98: När vi sätter punkt för mötet (
Page 99 and 100: MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN ‒ ETT R
Page 101 and 102: albanska är några av de större.
Page 103 and 104: att uppnå målen för undervisning
Page 105 and 106: tradition och uppfattning av vad so
Page 107 and 108: REFERENSER Arai, Mahmood, Lena Schr
Page 110 and 111: BOENDESEGREGATIONEN Inledning Att b
Page 112 and 113: en socioekonomisk och etnisk uppdel
Page 114 and 115: TABELL 1 Kvarboende, in- och utflyt
Page 116 and 117: DIAGRAM TABELL 11& 2 Flyttare från
Page 118 and 119: % 80 70 60 50 40 30 20 DIAGRAM 4 &
Page 120 and 121: 200 180 160 140 DIAGRAM 6 Ekonomisk
Page 124: REFERENSER Andersson, Eva, 2001, Fr
Page 127 and 128: Disposition Nedan följer en kort b
Page 129 and 130: DIAGRAM 2 Självrapporterat valdelt
Page 131 and 132: Det finns signifikanta skillnader i
Page 133 and 134: 16 Observera att frågan om förtro
Page 135 and 136: DIAGRAM 6 Andel (i procent) otrygga
Page 137 and 138: I övrigt är det oroväckande att
Page 139 and 140: DIAGRAM 11 Andel (i procent) som tr
Page 141 and 142: Känslan av otrygghet tillsammans m
Page 143 and 144: uppgifterna på ålder för att med
Page 145 and 146: DIAGRAM 18 Andel (i procent) som av
Page 147 and 148: arbetslösa lika stor vilja att fly
Page 149 and 150: REFERENSER Dahlstedt, M., 1998, Pol
Page 152 and 153: INVANDRINGEN ÖKAR Starten i Sverig
Page 154 and 155: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 156 and 157: passivisering, man hinner glömma s
Page 158 and 159: TABELL 2 1997 års flyktingars resu
Page 160 and 161: % 90 DIAGRAM 8 Andel sysselsatta å
Page 162 and 163: Samband sysselsättning - flyktinga
Page 164 and 165: Kvinnor 10 % 11 % Kvinnor 2 % 15 %
Page 166 and 167: DIAGRAM 17 Arbetsinkomst för sysse
Page 168 and 169: procent, för kvinnor 73. Ingångsj
Page 170 and 171: yrkeskompetens samt kontakt med arb
Page 172 and 173:
Formerna för undervisningen har d
Page 174 and 175:
Integrera eller segregera? Lisbeth
Page 176 and 177:
enhet hade ingen värdering skett a
Page 178 and 179:
svenska språket. Anledningen till
Page 180 and 181:
Flyktingkonsulenten viktig person K
Page 182 and 183:
kan vara bra fora men för att dess
Page 184 and 185:
- åtgärder enligt smittskyddslage
Page 186 and 187:
dem som inte deltog i studien har P
Page 188 and 189:
Hinder för en bra introduktion Sam
Page 190 and 191:
HUR RIVA HINDREN? NÅGRA LÄRANDE E
Page 192 and 193:
lägger barnens bakgrund och behov
Page 194 and 195:
prövat på många sorters utbildni
Page 196 and 197:
tradition från Finland med oss, ha
Page 198 and 199:
många familjer. Blob menar att det
Page 200 and 201:
Svenska som andraspråk B, Engelska
Page 202 and 203:
och var ska den då vara? Jo, inom
Page 204 and 205:
utbildning, men det får du inte f
Page 206 and 207:
Hur riva hindren? Sammanfattande di
Page 208 and 209:
Andra - ofta kvinnor, ibland ensamk
Page 210 and 211:
Introduktionsmodeller Språkundervi
Page 212 and 213:
Flyktingar - en liten andel De flyk
Page 214 and 215:
- att integration är en tvåvägsp
Page 216 and 217:
Hur fungerar introduktionen och int
Page 218 and 219:
Anpassningen till arbetsmarknaden t
Page 220 and 221:
Bidrar positivt Invandrare som helh
Page 222 and 223:
traditionellt har sin arbetsplats i
Page 224 and 225:
om var och ens personliga förutsä
Page 226 and 227:
lösheten på 27 procent för både
Page 228 and 229:
antal nyanlända, som då har en en
Page 230 and 231:
åd och stöd individuellt lika vä
Page 232 and 233:
utan utbildning göre sig t.ex. ick
Page 234 and 235:
går för dem som inte lyckas skaff
Page 236 and 237:
REFERENSER Almqvist K. (1997) Refug
Page 238 and 239:
the swedish integration report for
Page 240 and 241:
ten years in Sweden were to show th
Page 242 and 243:
ience safety, democratic participat
Page 244:
BILAGOR
Page 247 and 248:
Arbetsmarknadsregioner Stockholms a
Page 249 and 250:
TABELL B Andel sysselsatta i befolk
Page 251 and 252:
Inrikes Inrikes Utrikes Utrikes fö
Page 253 and 254:
DIAGRAM B Ekonomisk standardkvot (i
Page 255 and 256:
TABELL B Andel (i procent av de som
Page 257 and 258:
TABELLBILAGA INTRODUKTION AV FLYKTI
Page 262:
Rapport Integration 2002 Råder lik
show all

Rapport Integration 2002

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?