Rapport Integration 2002

More documents

Recommendations

Info

Samband sysselsättning – flyktingarnas ursprung Spelar det någon roll varifrån man kommer? Eller har flyktingar samma möjligheter eller möter samma hinder oavsett ursprung? Diagram 12 visar att flyktingar från Amerika & Oceanien har en större andel sysselsatta än övriga, särskilt gäller detta männen (nära 64 procent). Här kan emellertid utbildning påverka, dessa grupper hade en klart högre utbildningsnivå än resten. Även män från Övriga Europa har andelar sysselsatta över 50 procent, samtidigt som kvinnorna från samma område har knappt 30 procent. Bland kvinnorna från Europa finns, som vi såg i diagram 6, en större andel med mycket kort utbildning. Minst andelar sysselsatta har kvinnor från länder i Asien och Afrika (10 respektive 17 procent). Män från länder i Afrika har betydligt större andelar sysselsatta än kvinnorna från samma område – även här finner vi skillnader i utbildningsnivå. Det är stora skillnader i sysselsättning mellan flyktingar från olika länder (tabell 5). Som tidigare noterats har kvinnorna överlag mindre andelar sysselsatta än männen. Kvinnorna från Iran hade år 2000 endast 7 procent sysselsatta. Kvinnorna från Afghanistan endast 8 och från Libanon 9 procent. Även kvinnorna från Somalia och Irak ligger lågt liksom männen från Iran, medan männen från Libanon har en relativt stor andel sysselsatta, nära 52 procent. Störst andel sysselsatta bland dessa flyktingar har män från Kroatien (59 DIAGRAM 12 Andel sysselsatta år 2000 bland 1997 års flyktingar (20–64 år) – efter kön och födelselandområde % 70 60 50 40 30 20 10 0 KÄLLA: STATIV. Övriga Europa Kvinna Man Asien Afrika Amerika & Oceanien procent), Peru (57 procent) och Bosnien-Hercegovina (56 procent). För män i hela befolkningen är andelen sysselsatta 78 procent, för kvinnor 73. När vi beräknar s.k. oddskvoter ser vi – i tabell 6 modell 1 – att oddsen att få arbete är tre gånger högre för dem som har gymnasieutbildning än för dem som endast har grundskoleutbildning (ju högre oddskvot TABELL 5 Andel sysselsatta i procent och antalet mottagna år 2000 bland 1997 års flyktingar (20–64 år) – efter kön och födelseland (de mest frekventa). Andel Antal Man Kvinna Total Man Kvinna Total Totalt 37,8 21,4 30,4 2 626 2 784 5410 Irak 20,9 10,4 16,6 932 740 1672 Jugoslavien 45,8 20,5 34,6 550 643 1193 Bosnien-Hercegovina 56,3 38,8 47,8 295 391 686 Iran 18,4 7,1 12,8 249 276 525 Somalia 23,6 11,2 16,8 159 222 381 Afghanistan 28,2 8,1 18,6 107 125 232 Kroatien 59,5 50,6 54,9 32 41 73 Peru 57,1 51,4 53,8 24 36 60 Libanon 51,8 9,1 37,0 40 40 80 Turkiet 40,6 25 34,9 41 30 71 Syrien 35,8 12,8 25,0 34 41 75 KÄLLA: STATIV. introduktion av flyktingar 161
TABELL 6 Beräknade oddskvoter för chansen att vara sysselsatt år 2000 för 1997 års flyktningar. Modell 1 utan Modell 2 med Modell 3 kontroll kontroll kontroll för kön för kön, ålder, och ålder födelseland Utbildning: Förgymnasial referens referens referens Gymnasial 3,1 2,43 1,93 Efter gymnasial 2,7 2,24 2,11 Män 1,93 2,2 Ålder: 20–34 år referens referens 35–49 år 0,91 0,85 50–64 år 0,31 0,28 Födelseregion: Övriga Europa referens Afrika 0,57 Asien 0,32 Latinamerika och Västindien 1,67 KÄLLA: STATIV. desto större chans). 6 Däremot minskar chansen för dem som har högre utbildning än gymnasium. Efter att man har korrigerat för strukturella skillnader i kön, ålder – modell 2 – ökar oddsen att få arbete för dem som har högre utbildning till samma nivå som för dem som har gymnasium. Män har två gånger högre chans att få arbete än kvinnor. Oddsen minskar med stigande ålder. För åldersgruppen 35–34 år minskar chansen med 15 procent jämfört med dem som är 20–34 år gamla. För dem som är i åldersgruppen 50–64 år minskar oddsen mycket kraftigt – med cirka 70 procent. När det gäller eventuella samband mellan födelseområden och sysselsättning, visar modell 3 att chansen att vara sysselsatt är 43 procent lägre för personer, som kommer från länder i Afrika jämfört med dem som kommer från Övriga Europa. Oddsen minskar vidare med närmare 70 procent, om man är född i länder i Asien. Däremot är chansen att få arbete drygt en och en halv gånger större för dem som är födda i Latinamerika och Västindien – allt efter korrigering för strukturella skillnader i kön, ålder och utbildning. Sysselsättning och branscher De som efter tre års vistelse och genomgången introduktion fått jobb, var har de hamnat? 6 När vi beräknar oddskvoter försöker vi renodla samband mellan t.ex. utbildning och sysselsättning. Vi tar då bort de effekter som andra variabler som t.ex. kön, ålder, ursprung kan ge. Diagram 13 A visar att kvinnorna finns inom framför allt fyra områden: vård/omsorg, tillverkning/återvinning, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. När vi jämför med diagram 13 B som visar kvinnorna inom hela befolkningen ser vi att för dem är arbetsmarknaden tydligare könssegregerad. Kvinnorna är koncentrerade till vård/omsorg, handel och utbildning. För flyktingmännen är det tillverkning/återvinning som dominerar stort, med handel/kommunikation, finansiell verksamhet/företagstjänster och personliga och kulturella tjänster därefter. Männen inom hela befolkningen finns i mindre utsträckning än flyktingmännen i tillverkning och återvinning och personliga/kulturella tjänster. Anmärkningsvärt få av flyktingmännen finns i byggverksamhet och offentlig förvaltning. Andel egenföretagare var också relativt liten i den här flyktinggruppen, knappt 7 procent bland männen jämfört med 10 procent för män i totalbefolkningen. För kvinnorna var andelen drygt 2 procent mot knappt 5. Vad döljer sig då bakom dessa verksamhetsbeteckningar? Som vi ser i diagram 14 arbetar flyktingarna framför allt inom privata företag, framför allt inom industri och privat servicesektor. Endast en mindre del återfinns inom offentlig sektor och då företrädesvis inom vård och omsorg. En viss övervikt föreligger för kvinnor inom offentlig sektor och en betydande övervikt för män i den privata. Bakom beteckningarna ovan döljer sig jobb som industriarbetare, biträden inom vård/omsorg, taxioch bussförare och arbete som städare. Männen arbetar framför allt inom industri, på restauranger, i städföretag och kör taxi eller buss, medan kvinnorna är koncentrerade till vård och omsorg och städföretag. De nyanlända flyktingarnas ingångsjobb är, som vi också såg i Rapport Integration 2001, koncentrerade till låginkomstyrken inom en begränsad del av arbetsmarknaden. Utanför arbetslivet Drygt 5 400 (70 procent) av de sammanlagt 7 769 i arbetsföra åldrar bland 1997 års flyktingar var inte sysselsatta i november 2000. Av dessa var ca 2 600 män och ca 2 800 kvinnor. Omkring 1 100 av männen var inskrivna vid arbetsförmedlingen vid årsskiftet men endast omkring 700 av kvinnorna (diagram 15). Här kan vi notera en tydlig skillnad mellan könen. Närmare 1 100 hade varit inskrivna tidigare under året, medan närmare 2 500 inte varit inskrivna alls. 162 RAPPORT INTEGRATION 2002
Page 1 and 2:
RAPPORT INTEGRATION 2002 INTEGRATIO
Page 3 and 4:
Rapport Integration 2002 © Integra
Page 6 and 7:
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Rap
Page 8 and 9:
FÖRORD Integrationsverket har i up
Page 10 and 11:
INLEDNING Sverige är ett invandrin
Page 12 and 13:
EN SUMMERING ‒ RAPPORT INTEGRATIO
Page 14 and 15:
etygsgenomsnitt än pojkar såväl
Page 16 and 17:
År 1997 fick närmare 13 500 invå
Page 18 and 19:
ett resultat av normer, regler, str
Page 20 and 21:
intensiva högkonjunktur under slut
Page 22 and 23:
En utvecklad Agenda för Integratio
Page 24 and 25:
Fortsatt kraftfull förändring av
Page 26 and 27:
krimineringen på svensk arbetsmark
Page 28:
DEL I ARBETSMARKNADEN
Page 31 and 32:
DIAGRAM 1 & 2 Arbetskraftsstatus, m
Page 33 and 34:
DIAGRAM 5 Sysselsättningsindex, ut
Page 35 and 36:
1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3
Page 37 and 38:
anmärkningsvärt att efter 20 år
Page 39 and 40:
Varför skillnader i arbetslöshet
Page 41 and 42:
DIAGRAM 13 & 14 Befolkningens utbil
Page 43 and 44:
Även om det enbart finns några f
Page 45 and 46:
att vietnameser är flitigare än d
Page 47 and 48:
företag. Värdena kvarstår så go
Page 49 and 50:
DE UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN 1 Se Sc
Page 51 and 52:
3 Ungdom brukar i statistiska samma
Page 53 and 54:
VAR FINNS MÅNGFALDEN? I föregåen
Page 55 and 56:
DIAGRAM 16 & 17 Integrationsindex p
Page 57 and 58:
DIAGRAM 18 & 19 Andel utrikes född
Page 59 and 60:
Vård, omsorg och veterinärsektorn
Page 61 and 62:
I alla övriga branscher är utrike
Page 63 and 64:
en grundläggande mekanism i en mak
Page 65 and 66:
- I dag är man väldigt medveten,
Page 67 and 68:
Volvo Personvagnar, Göteborg »Det
Page 69 and 70:
anställda. På de tre år som gåt
Page 71 and 72:
Chef för den mobila företagstjän
Page 73 and 74:
anställda har haft problem med mus
Page 75 and 76:
ARBETSMARKNADEN ‒ EN SAMMANFATTNI
Page 77 and 78:
REFERENSER Andersson, Roger (1998),
Page 80:
DEL II SKOLAN
Page 83 and 84:
Disposition Delen om skolan inleds
Page 85 and 86:
Samtliga elever Elever med utländs
Page 87 and 88:
undna att det är motiverat att ute
Page 89 and 90:
- det finns ett starkt samband mell
Page 91 and 92:
SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BA
Page 93 and 94:
INTEGRATIONSAMBITIONER OCH SÄRORTS
Page 95 and 96:
svårt att göra bra gruppindelning
Page 97 and 98:
När vi sätter punkt för mötet (
Page 99 and 100:
MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN ‒ ETT R
Page 101 and 102:
albanska är några av de större.
Page 103 and 104:
att uppnå målen för undervisning
Page 105 and 106:
tradition och uppfattning av vad so
Page 107 and 108:
REFERENSER Arai, Mahmood, Lena Schr
Page 110 and 111:
BOENDESEGREGATIONEN Inledning Att b
Page 112 and 113: en socioekonomisk och etnisk uppdel
Page 114 and 115: TABELL 1 Kvarboende, in- och utflyt
Page 116 and 117: DIAGRAM TABELL 11& 2 Flyttare från
Page 118 and 119: % 80 70 60 50 40 30 20 DIAGRAM 4 &
Page 120 and 121: 200 180 160 140 DIAGRAM 6 Ekonomisk
Page 122 and 123: Sammanfattning Den socioekonomiska
Page 124: REFERENSER Andersson, Eva, 2001, Fr
Page 127 and 128: Disposition Nedan följer en kort b
Page 129 and 130: DIAGRAM 2 Självrapporterat valdelt
Page 131 and 132: Det finns signifikanta skillnader i
Page 133 and 134: 16 Observera att frågan om förtro
Page 135 and 136: DIAGRAM 6 Andel (i procent) otrygga
Page 137 and 138: I övrigt är det oroväckande att
Page 139 and 140: DIAGRAM 11 Andel (i procent) som tr
Page 141 and 142: Känslan av otrygghet tillsammans m
Page 143 and 144: uppgifterna på ålder för att med
Page 145 and 146: DIAGRAM 18 Andel (i procent) som av
Page 147 and 148: arbetslösa lika stor vilja att fly
Page 149 and 150: REFERENSER Dahlstedt, M., 1998, Pol
Page 152 and 153: INVANDRINGEN ÖKAR Starten i Sverig
Page 154 and 155: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 156 and 157: passivisering, man hinner glömma s
Page 158 and 159: TABELL 2 1997 års flyktingars resu
Page 160 and 161: % 90 DIAGRAM 8 Andel sysselsatta å
Page 164 and 165: Kvinnor 10 % 11 % Kvinnor 2 % 15 %
Page 166 and 167: DIAGRAM 17 Arbetsinkomst för sysse
Page 168 and 169: procent, för kvinnor 73. Ingångsj
Page 170 and 171: yrkeskompetens samt kontakt med arb
Page 172 and 173: Formerna för undervisningen har d
Page 174 and 175: Integrera eller segregera? Lisbeth
Page 176 and 177: enhet hade ingen värdering skett a
Page 178 and 179: svenska språket. Anledningen till
Page 180 and 181: Flyktingkonsulenten viktig person K
Page 182 and 183: kan vara bra fora men för att dess
Page 184 and 185: - åtgärder enligt smittskyddslage
Page 186 and 187: dem som inte deltog i studien har P
Page 188 and 189: Hinder för en bra introduktion Sam
Page 190 and 191: HUR RIVA HINDREN? NÅGRA LÄRANDE E
Page 192 and 193: lägger barnens bakgrund och behov
Page 194 and 195: prövat på många sorters utbildni
Page 196 and 197: tradition från Finland med oss, ha
Page 198 and 199: många familjer. Blob menar att det
Page 200 and 201: Svenska som andraspråk B, Engelska
Page 202 and 203: och var ska den då vara? Jo, inom
Page 204 and 205: utbildning, men det får du inte f
Page 206 and 207: Hur riva hindren? Sammanfattande di
Page 208 and 209: Andra - ofta kvinnor, ibland ensamk
Page 210 and 211: Introduktionsmodeller Språkundervi
Page 212 and 213:
Flyktingar - en liten andel De flyk
Page 214 and 215:
- att integration är en tvåvägsp
Page 216 and 217:
Hur fungerar introduktionen och int
Page 218 and 219:
Anpassningen till arbetsmarknaden t
Page 220 and 221:
Bidrar positivt Invandrare som helh
Page 222 and 223:
traditionellt har sin arbetsplats i
Page 224 and 225:
om var och ens personliga förutsä
Page 226 and 227:
lösheten på 27 procent för både
Page 228 and 229:
antal nyanlända, som då har en en
Page 230 and 231:
åd och stöd individuellt lika vä
Page 232 and 233:
utan utbildning göre sig t.ex. ick
Page 234 and 235:
går för dem som inte lyckas skaff
Page 236 and 237:
REFERENSER Almqvist K. (1997) Refug
Page 238 and 239:
the swedish integration report for
Page 240 and 241:
ten years in Sweden were to show th
Page 242 and 243:
ience safety, democratic participat
Page 244:
BILAGOR
Page 247 and 248:
Arbetsmarknadsregioner Stockholms a
Page 249 and 250:
TABELL B Andel sysselsatta i befolk
Page 251 and 252:
Inrikes Inrikes Utrikes Utrikes fö
Page 253 and 254:
DIAGRAM B Ekonomisk standardkvot (i
Page 255 and 256:
TABELL B Andel (i procent av de som
Page 257 and 258:
TABELLBILAGA INTRODUKTION AV FLYKTI
Page 262:
Rapport Integration 2002 Råder lik
show all

Rapport Integration 2002

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?