Rapport Integration 2002

TABELL 1
KÄLLA: STATIV
Bostadskommungrupp för mottagna 1996–1998, i december 2000 i procent.
Mottagningsår
Hela
1996 1997 1998 befolkningen
Storstäder 35,2 29,3 33,2 16,6
Förortskommun, hyreshus 10,8 7,1 7,3 6,4
Förortskommuner, småhus 6,4 4,9 4,4 8,4
Större städer 28,6 29,6 29,1 26,8
Medelstora städer 10 14,1 12 14,7
Industrikommuner 4 7,6 6,8 8,4
Landsbygdskommuner 1,1 1,3 1,2 4,2
Glesbygdskommuner 0,1 0,1 0,4 2,5
Övriga större kommuner 2,8 3,9 3,7 7,4
Övriga mindre kommuner 1,1 2,2 2 4,7
Totalt (antal) 6 582 13 383 11 767 8 882 792
för dessa som för 1995 års flyktingar (Rapport Integration
2001). Av flyktingarna som mottagits 1996 till
1998 bodde 14 procent i Stockholm (år 2000) och ca
9 procent vardera i Göteborg och Malmö. Andelen av
totalbefolkningen i de tre storstäderna var vid samma
tidpunkt 8, 5 och 3 procent. (För mer detaljerad
information om bosättningen i respektive kommun
se tabell A, bilagan sid. 256.)
Som tidigare nämnts har möjligheten till s.k. eget
boende under asyltiden bidragit till koncentrationen
till vissa svenskglesa bostadsområden i storstäderna.
Situationen för många innebär trångboddhet och
upprepat flyttande, vilket kan påverka barnens skolarbete
och de vuxnas svenskstudier negativt.
Många unga och välutbildade
Jämfört med befolkningen i övrigt är flyktingarna
från 1997 unga, med betydligt större andel barn och
ungdomar, 42 procent mellan 1–20 år mot 25 procent
i totalbefolkningen, och mycket få äldre. Vi ser dessutom
en stor överrepresentation i åldrarna 20–40 år,
DIAGRAM 6
Utbildningsnivå efter födelselandområde och kön, 1997 års flyktingar (24–64 år).
%
100
80
60
40
20
KÄLLA: STATIV.
0
Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna
Europa Asien Afrika Amerika &
Oceanien
Uppgift
saknas 120 193 177 287 34 85 6 7
Eftergymn. 389 279 511 253 70 24 65 48
Gymn. 814 533 418 247 86 61 30 33
Förgymn. 207 378 433 273 37 52 11 9
Fyra personer har okänt födelseland. De finns inte med i diagrammet ovan.
156 RAPPORT INTEGRATION 2002