Rapport Integration 2002

ara fått 18 poäng godkända. Det räcker inte med
att jämföra kurslitteratur och annat som enligt den
akademiska terminologin är kongruent. Då värderar
man inte vad människor verkligen har med sig i form
av kunskaper och erfarenhet utan bara huruvida de
formella meriterna på papperet liknar de svenska.
Kent Andersson anser att det svenska utbildningsväsendet
visar en stor njugghet och misstänksamhet
mot andra nationers system. Han hoppas, att
regeringens proposition Den öppna högskolan, där
de diskuterar frågan om reell kompetens, kan bli till
framtida hjälp. En annan öppning ser han i den nya
sortens aspirantutbildning, som innebär att invandrare
med lång akademisk erfarenhet, ska kunna gå
en aspirantkurs på en institution, motsvarande 20
eller 40 akademiska poäng. Därefter placeras man in
på motsvarande nivå inom institutionen. I stället för
att invandraren ska behöva komplettera allt, tar man
i praktisk vardag reda på vad aspiranten verkligen har
för kunskaper och vad hon eller han eventuellt behöver
komplettera.
Både inom SACO och TCO har Kent Andersson
funnit stor förståelse och ganska stor kunskap om
utländska akademikers predikament. Värre är det
med områden och branscher, där kravet på professionstillhörighet
är starkare, både från arbetsgivarsidan
och från de fackliga organisationerna. För
att en kommun ska vilja anställa en person som
socialsekreterare krävs en svensk, mycket svensk,
socionomexamen. Frågan man kan ställa är vilken
kompetens som räknas, om 120 poäng socialt arbete
från Lunds socialhögskola är den enda eller bästa
förutsättningen för att arbeta med socialt arbete i
t.ex. invandrartäta Malmöförorterna Kroksbäck eller
Rosengård. Eller om det kan finnas invandrad kompetens,
som skiljer sig från de svenska kraven, men
som skulle kunna vara värdefull både i Rosengård,
Kroksbäck och andra delar av staden.
Värderingscentrum i Botkyrka
I Botkyrka finns CERK, Centrum för erkännande av
kompetens, en satsning som av Europeiska socialfonden
sågs som ett så gott initiativ att man gick in
och uppmanade Botkyrka att söka särskilt anslag för
verksamheten. Botkyrka driver för närvarande projektet
inom regionen. Sjutton kommuner av stockholmsregionens
tjugosju har sagt att de vill vara med.
På olika ställen i landet har EFS delat ut stödpengar
till valideringsprojekt. En proposition väntas före
årsskiftet 2002–3, då utbildningsdepartementet vill
ålägga kommunerna ett ansvar att erbjuda möjligheter
till validering.
CERK sysslar alltså med validering. Där har de skapat
en rutin för att bedöma individens hela kompetens.
Vad är det som Kalle och Stina och Ahmed och
Jasmine verkligen kan, som inte nödvändigtvis går att
avläsa i formella betyg eller examina?
– Vi tror att integrationen skulle ha varit mycket
mer framgångsrik, om beslutsfattarna tidigt hade
insett att det viktigaste i en människa faktiskt är arbetet,
för det skapar förutsättningar för resten av livet,
säger Ann-Marie Jonvallen, rektor för CERK.
– Genom Kunskapslyftet skapade vi en första möjlighet
till integration för dem som inte har en svensk
skolutbyggnad eller kulturbakgrund. Men eftersom vi
under Kunskapslyftet har träffat så många människor,
vet vi att det redan finns en väldig mängd kunskaper
och kompetens hos invandrare, som vi inte har brytt
oss om att se och inte varit villiga att göra synliga.
Curt Hansson, konsult och egenföretagare, som
varit med i CERK-projektets start från början talar
gärna om validering som en komplicerad process.
– Glaset är inte halvtomt, det är till hälften fullt.
Det måste man inse. Här krävs det ett samspel mellan
den som djupintervjuar och den andra personen.
Man måste ta tid på sig att plocka fram vad den
andra personen kan och vill. Då kan man ta sats från
den punkt där man befinner sig. Och då spar du tid,
du spar kraft, och framför allt ser du att du kan ta dig
dit. Du skaffar dig självförtroende och allt sådant.
Och det här är något som varje individ borde få från
dag 1, när man kommer till Sverige.
Problemet, medger Curt Hansson, är att den
invandrade personen inte börjar på dag ett. Ofta
befinner sig personen på minus. Man har tillbragt ett
par år i väntan på asyl, kanske inhyst i s.k. eget boende
i en överfylld lägenhet bland avlägsna afghanska kusiner.
Om ens kompetens därpå ska tas till vara den dag
då man äntligen fått asyl, då börjar dag 1 i själva verket
som minus 360 eller värre. Det kanske rentav är hål
i glaset – kompetens glöms bort, vattnet rinner ut.
Egentligen borde validering ske redan under de där
minusdagarna. Om detta pågår diskussioner. Man har
i Botkyrka sökt organisera gemensam introduktion
för flyktingar inom kommunen. Än så länge är CERKverksamheten
så ny att man inte hunnit med allt.
En allvarlig svensk missuppfattning enligt Ann-
Marie Jonvallen gäller intresset för att arbeta inom
vårdsektorn.
– Man tror att bara för att man har kommit från ett
annat land, så har man ett intresse för att jobba inom
vården. Många rider på sådana konstigheter, särskilt
inom myndigheterna. Det kommer ofta propåer om
hur man ska underlätta för människor att komma ut
i arbete och att det kan vara bra med en praktikplats,
200 RAPPORT INTEGRATION 2002