Rapport Integration 2002

Vård, omsorg och veterinärsektorn (diagram
23) uppvisar en helt annan bild. Här är chansen att
vara anställd högre för dem som är födda i ett land
i Afrika, Asien eller Latinamerika. För dem som är
födda i ett land i Afrika ökar chansen mellan perioderna
från att vara dubbelt så hög 1990–1995 till att
vara nästan tre gånger högre åren 1996–2001.
Yrken
Som vi sett ovan är utrikes födda överrepresenterade
i branscher där många av arbetsuppgifterna inte
kräver några studierelaterade kvalifikationer. Denna
branschfördelning antyder att utrikes födda främst
erbjuds okvalificerat arbete. Ett sätt att beskriva olika
yrkens kvalifikationsgrad är att använda det socioekonomiska
index (SEI) som klassificerar alla yrken
utifrån vilken utbildning som normalt krävs för att
utföra arbetsuppgifterna. 13
Även när det gäller andelen utrikes födda i olika
yrkeskategorier är det slående hur små förändringar
som skett under de tolv år vi kan beskriva med våra
data, se diagram 24 och 25. Visserligen sker det en
ökning av andelen utrikes födda i alla yrkeskategorier
mot slutet av 1990-talet. Men för både män och
kvinnor, och för alla år, gäller att den högsta andelen
utrikes födda finns inom okvalificerade yrken, som
inte kräver någon utbildning över grundskola. Därefter
följer yrkesarbetare, högre tjänstemän och mellantjänstemän.
För både män och kvinnor, och under
alla år, finns den lägsta andelen utrikes födda inom
kategorien »lägre tjänstemän«. Skillnaderna mellan
män och kvinnor är obetydliga och består främst i att
utrikes födda män är överrepresenterade i högre grad
än kvinnorna i de okvalificerade yrkeskategorierna, i
synnerhet under de första åren på 2000-talet.
Det är möjligt att de utrikes föddas överrepresentation
i okvalificerade yrken kan förklaras av skillnader
i t. ex. ålder och utbildning. Vi kontrollerar därför
för utbildning, ålder, kön och civilstånd och gör en
jämförelse mellan perioderna 1990–95 och 1996–2001.
Om diskriminering förekommer är det sannolikt att
det finns skillnader mellan dem som är födda i rika
västländer och dem som är födda i resten av världen.
I diagram 26 är alla yrkeskategorier som kräver mer
utbildning än grundskola hopslagna till den enda
kategorin »kvalificerat arbete«. I analysen ingår endast
13 Okvalificerade arbetare och tjänstemän = ingen utbildning
utöver grundskola, yrkesarbetare = minst två års gymnasieutbildning,
lägre tjänstemän = två till tre års gymnasieutbildning,
mellantjänstemän = gymnasieutbildning +
kortare högskoleutbildning, högre tjänstemän = minst tre
års högskoleutbildning.
DIAGRAM 23
Oddskvotsindex, sysselsatt i vård, omsorg och veterinärsektorn
1990–95, respektive 1996–2001*.
Inrikes födda = 1
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0
DIAGRAM 22
Oddskvotsindex, sysselsatt i statliga (inkl. utbildning
och forskning), 1990–95, respektive 1996–2001*.
Inrikes födda = 1
1,4
1,2
1,0
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Afrika Asien Latinamerika
* Ej ifyllda staplar betyder att värdet inte är statistiskt säkerställt.
KÄLLA: AKU, 4:e kvartalet för respektive år, egna bearbetningar.
Afrika Asien Latinamerika
Övriga
EU
Övriga
EU
Övriga
Europa
Övriga
Europa
1990–1995
1996–2001
Övriga
Norden
1990–1995
1996–2001
Övriga
Norden
* Ej ifyllda staplar betyder att värdet inte är statistiskt säkerställt.
KÄLLA: AKU, 4:e kvartalet för respektive år, egna bearbetningar.
58 RAPPORT INTEGRATION 2002