Rapport Integration 2002

och var ska den då vara? Jo, inom vården! Härom
veckan träffade jag ett antal chefer för äldreomsorg
och äldreboende inom kommunen. De hade fått
ytterligare förfrågningar, om de inte kunde tänka sig
att ingå i ett nytt projekt, som skulle upplåta vården
som praktikplats för människor som sagt sig vara en
aning intresserade men som hade mycket låg språklig
svenskkompetens. De här cheferna hade fått nog av
den sortens resonemang. De var väldigt upprörda. De
anser att det är oerhört viktigt, att det är kvalitet på
vården. Men kvaliteten undergrävs med sådana här
pigga förslag. Samtidigt är det just inom vården, som
det behövs oerhört mycket folk i framtiden. Det är
utan tvekan ett moment 22!
Viktigt är anser hon, att värdera den osynliga
kompetensen, den tysta kunskapen. För det behövs
fantasi.
– Här kommer en kvinna och säger: »Jag kan ingenting.
Jag har bara varit hemmafru i många år och
uppfostrat sex ungar. Det har gått väl för alla ungarna,
och de läser på universitetet i dag, men jag kan
ingenting.« Det är klart att en sådan kvinna kan oerhört
mycket. Då förstår man att det är en hel process
att plocka fram kompetenser.
Samverkan mellan myndigheter
Ett återkommande konstaterande är att mycket av
bristerna i introduktionen hänger samman med dålig
eller obefintlig samverkan mellan inblandade myndigheter:
mellan Migrationsverket och kommuner,
mellan arbetsförmedlingar och kommuner och mellan
kommuner också för den delen.
Migrationsverket och kommunerna
Allra svårast har det varit att få till ett samarbete med
Migrationsverket säger Hans Nylund, Botkyrkas
kommun. I dag har Botkyrka 800 asylsökande boende
i kommunen – en ökning från genomsnittligt 200 på
tre år, en ökning som hänger samman med en allmän
ökning av antalet asylsökande till Sverige.
I den nationella överenskommelse som träffades
2001 ingick ett uppdrag till AMS och Migrationsverket
att ombesörja en tidig kartläggning av de asylsökandes
bakgrund och yrkesutbildning för att kunna
förbereda en introduktion, när och om den asylsökande
får uppehållstillstånd. Arbetsförmedlingen i
Botkyrka har emellertid inte fått några extra resurser
för den sortens kartläggning.
Migrationsverket har bland annat som mål att
bedriva s.k. Organiserad Verksamhet, OV, under
väntetiden, för att motverka passivisering av de asylsökande.
OV kan bestå av träning i svenska språket,
samtal för yrkesvägledning, arbetspraktik och liknande.
Vissa asylsökande väntar på uppehållstillstånd
under flera år och en väntan utan några meningsfulla
aktiviteter kan vara mycket nedbrytande. Hans
Nylund är emellertid mycket kritisk mot Migrationsverket
och anser att man inte uppfyller sina åtaganden.
– När flyktingarna kommer hit, så visar det sig att
de inte ens fått svenskundervisning. Kvalitén på det
Migrationsverket erbjuder är fullständigt undermålig.
Man förklarar att man inte har tillräckligt med resurser
för att ta hand om alla dem som faktiskt kommer
till storstadsområdena.
Asyltidens ebo skapar ohälsa
Under åren 1995–97 mötte Hans Nylund många
flyktingar i Botkyrka som led av trauma från krigsupplevelser.
I dag möter han snarare människor som
traumatiserats av situationen i Sverige.
– Man kan ha ett eländigt boende här i Botkyrka
eller i stockholmsområdet. Det finns människor som
ambulerar runt i stadsbussarna eller bor i lagerlokaler
eller åker runt till vänner. Hittar man en vän, så har
man åtminstone någonstans att sova den natten. Det
här rör sig om ebo.
Problemet är att Migrationsverket inte följer upp
bostadsadresserna.
– För dem räcker det med att de har en adress dit
de kan skicka post och pengar. För ett år sedan gick
vi genom varenda adress till asylsökande, som fanns
angiven på Migrationsverkets listor. Vi hittade adresser
som överhuvudtaget inte existerar i kommunen.
Vi hittade logementsboenden, alltså 17 personer i
en tvåa. Vi hittade människor, jag tror det var 10–15
stycken, som alla hade uppgett samma adress och
ingen bodde där.
Boendet under väntetiden är för många asylsökande
ett stort problem. Ett problem som är Migrationsverkets
bord, men som Botkyrka kommun
tvingas ta ansvar för
– Man fick en alltför stor förtätning av människor.
Asylsökande sökte upp landsmän som inte kunde
säga nej. Två eller tre familjer bodde i samma lägenhet,
fick laga mat och använda badrum i skift. Till sist
blev det helt enkelt en sanitär olägenhet.
– Alla dessa missförhållanden tog vi upp med Migrationsverket.
De fick återkalla de här personerna för
att reda ut hur det var med deras bostadssituation. Vi
tvingade verket att ta sitt ansvar. Jag sökte pengar från
Europeiska flyktingfonden, European Refugee Fund,
som Migrationsverket har ansvar att fördela, och fick
introduktion av flyktingar 201