Rapport Integration 2002

SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BAKGRUND?
Skolan som institution och praktik kan ses och förstås
på olika sätt. Om vi ser till de skolpolitiska intentioner
som förts fram de senaste fem decennierna,
kan skolan ses som en institution som strävar efter
att alla elever, oavsett social bakgrund och geografisk
bostadsort, erbjuds samma möjligheter till skolgång
och utbildning. Detta är en viktig aspekt av skolan.
Ett annat sätt att belysa skolan som institution kan
vara att se den som ett statligt verktyg konstruerat för
bildning, medborgarfostran och selektion av elever. I
den senare synen på skolan ryms ofta ett mer kritiskt
perspektiv, som syftar till att öka insikten om hur
skolpraktiken fungerar i olika avseenden.
Resultat från skolstudier gjorda utifrån ett kritiskt
perspektiv visar ofta på en annan bild av skolan än
den som framgår i t.ex. skolpolitiska dokument och
läroplaner. Genom att synliggöra kontrasten mellan
skolpolitiska intentioner och vardagliga skolpraktiker
har värdefull kunskap om hur läroplaner materialiseras
i skolans undervisning utvecklats. Begreppet »dold
läroplan« från Philip W. Jacksons numera klassiska
studie Life in classrooms (Jackson P., 1990) har varit ett
centralt och betydelsefullt begrepp inom detta forskningsfält
och inspirerat efterföljande studier. Kritisk
skolforskning har även synliggjort hur skolan som
institution bidrar till att återskapa samhälleliga maktförhållanden
och social ojämlikhet, avseende etnicitet,
klass och kön. Här är det särskilt brittiska forskare
som visat hur strukturer bidrar till att begränsa både
lärare och elevers handlingsutrymme. 1
Frågor om skolkulturer eller s.k. skolkoder är centrala
i dessa studier. Det vill säga hur skolans egna
normsystem och syn på barns lärande påverkar själva
upplägget av skolarbetet, såväl som personalens attityder
mot den enskilde eleven. Den rådande kulturen
på en skola när det gäller synen på elever som har
svårt att nå målen, påverkar ofta det praktiska arbetet
och bemötandet av elever och föräldrar mer än de
uppdrag som utgår från skolans styrdokument.
I sin doktorsavhandling, Invandrarbakgrund eller
skolsvårigheter? En textanalytisk studie av åtgärdsprogram
för elever, analyserar Pirjo Lahdenperä
(1997) relationen mellan lärarens uppfattningar om
svårigheter i skolan och lärarens förhållningssätt
till elever med invandrarbakgrund. Det empiriska
materialet består av åtgärdsprogram skrivna i anslutning
till specialpedagogiska fortbildningskurser
kring invandrarelever. Studien visar att en majoritet
av lärarna kategoriserade invandrareleverna som
»bärare av svårigheter och problem«. Genom detta
synsätt ignorerades de olika omgivande faktorer som
omgärdat eleven. Lärarnas uppfattning om vad som
är skolproblem och deras attityder mot elevernas
invandrarbakgrund förefaller relaterade, konstaterar
Lahdenperä. De lärare som analyserade elevens
omgivande situation var de som var minst negativa
och kategoriserande av eleven. Samma synsätt och
negativa förväntningar som eleverna i studien blev
föremål för, tillskrevs även deras föräldrar. Vidare
noterar Lahdenperä att pojkarna utgjorde en klar
majoritet (72 procent) av dem som behandlades
med åtgärdsprogram. Även andra studier visar att
1 Några av de tidiga studierna som varit av stor betydelse i
detta sammanhang är; Willis P., 1977, Woods P., 1979 och
Ball S., 1981. Dessa studier kan främst definieras som klassstudier.
Studier som berör etnicitet och kön är från senare
datum, från mitten av 1980-talet och framåt (några av dem
är Gillborn D., 1990 och Mac an Ghaill M., 1994).
90 RAPPORT INTEGRATION 2002