Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
enhet hade ingen värdering skett av yrkeskompetens.<br />
Enkäten visar också att det rådde stor okunnighet<br />
bland handläggarna ifall värdering av utbildning och<br />
kompetens skett eller ej. Avsikten är att en tidig värdering<br />
ska ligga till grund för fortsatta insatser, men<br />
frågan tycks inte ha prioriterats i planeringen från<br />
introduktionsansvarigas sida.<br />
Väntetider gör värdering meningslös<br />
Enligt den statistiska analys som vi redovisade i <strong>Rapport</strong><br />
<strong>Integration</strong> 2001 tog det för de flesta sökande<br />
flera år att få sin högskoleexamen värderad. Enligt<br />
Högskoleverket, HSV, berodde det på att många<br />
examenshandlingar är ofullständiga och behöver<br />
kompletteras. Efter så lång tid kan å andra sidan en<br />
värdering vara meningslös, eftersom tiden utanför<br />
arbetsmarknaden ses som en allvarlig belastning av<br />
många arbetsgivare.<br />
En kompletterande undersökning visar att värdering<br />
av utländska högskoleutbildningar inte tycks ha<br />
så stor betydelse på den svenska arbetsmarknaden<br />
(Värdering av utländska högskoleutbildningar, <strong>Integration</strong>sverket,<br />
<strong>2002</strong>e). Undersökningen utgick från<br />
intervjuer med både invandrade akademiker och<br />
arbetsgivare. Slutsatserna var att värdering är svår<br />
att göra, många av akademikerna var missnöjda med<br />
bedömningarna och arbetsgivarna tycktes hursomhelst<br />
lägga större vikt vid »svenska« erfarenheter än<br />
utländska betyg. Högskoleverket som utför värderingar<br />
av högskoleexamina lägger ibland till kommentaren<br />
att »komplettering behövs…« något som i<br />
värsta fall kan stjälpa mer än hjälpa, särskilt som HSV<br />
inte nämner vilken slags komplettering som behövs.<br />
Yrkeskompetens svårt att värdera<br />
Utbildning och formell kompetens finns det alltså<br />
myndigheter för att värdera även om det tycks finnas<br />
hinder på vägen (vi återkommer till några i avsnittet<br />
om Kompletteringsutbildningar). Yrkeserfarenheter<br />
har visat sig svårare att få värderade. Intervjuer med<br />
ansvariga för valideringsprojekt i tio kommuner som<br />
<strong>Integration</strong>sverket låtit göra visar att kartläggning<br />
av yrkeskunskaper bör ske tidigt, liksom vägledning<br />
(<strong>Integration</strong>sverket/Skolverket, <strong>2002</strong>). Intervjupersonerna<br />
betonar vikten av goda kunskaper i svenska<br />
språket inför värderingen, som de menar är svår att<br />
genomföra via tolk. De påpekar också att det är svårt<br />
att tolka utländska yrkeserfarenheter, när det gäller<br />
yrken som inte har någon motsvarighet i Sverige<br />
eller där arbetsprocesserna, arbetsorganisationen och<br />
kulturen skiljer sig avsevärt från de svenska. Här finns<br />
alltså en hel del hinder. Vi återkommer med exempel<br />
på hur de kan forceras.<br />
Kompletteringsutbildningar<br />
överbryggar hindren?<br />
Kompletteringsutbildningar är en länge saknad länk<br />
i introduktionskedjan – på vägen till den svenska<br />
arbetsmarknaden för invandrade med yrkesutbildningar.<br />
I praktiken har kompletteringsutbildningarna<br />
emellertid ofta inskränkts till punktvisa insatser<br />
i samband med arbetskraftsbrist på den svenska<br />
arbetsmarknaden och sällan blivit en kontinuerlig<br />
verksamhet för att tillfredsställa behov av svenskanpassad<br />
kompetens hos invandrade. Systemet hindrar<br />
därmed i många fall de invandrade yrkesutbildade att<br />
konkurrera med infödda.<br />
Kompletteringsutbildningen för Invandrade Akademiker<br />
vid Malmö Högskola, KIA-projektet, startades<br />
till exempel när arbetsförmedlingen försökte fylla<br />
bristen på lärare i naturvetenskapliga ämnen med<br />
arbetslösa invandrade akademiker (De Jong, 2001). Vi<br />
vill här presentera KIA-projektet mer i detalj som ett<br />
exempel på projekt som genomförts även på andra<br />
håll (Göteborg, Stockholm/Södertörn).<br />
KIA-projektet startade med att invandrade akademiker<br />
med utbildning i matematik och naturvetenskapliga<br />
ämnen bjöds in via arbetsförmedlingen. Ett<br />
åttiotal akademiker var intresserade och fick delta i<br />
en tre veckor lång kartläggning, där deras kunskaper<br />
i svenska och i de aktuella ämnena bedömdes. Kraven<br />
från arbetsförmedlingen var att deltagarna hade godkänd<br />
sfi.<br />
Utifrån kartläggningen erbjöds 36 av de 80 intresserade<br />
en så kallad preparandutbildning på två till<br />
tre terminer. De som klarade denna erbjöds sedan en<br />
fortsatt pedagogisk-praktisk kurs på 40 poäng (två<br />
terminer). De flesta av deltagarna hade akademiska<br />
betyg som Verket för Högskoleservice, VHS, bedömt<br />
motsvara mellan 120 och 250 poäng enligt den<br />
svenska skalan. Deltagarna hade alltså redan motsvarande<br />
mellan tre och drygt sex års högskolestudier<br />
bakom sig.<br />
Regler hindrar<br />
Två utbildningsledare skulle göra en bedömning av<br />
behörigheten inför kompletteringsutbildningen –<br />
utöver VHS värdering. Få av kursdeltagarna var enligt<br />
deras bedömning behöriga att antas till lärarutbildning.<br />
Hindren finns i examensförordningen – samma<br />
hinder som möter svenskutbildade civilingenjörer<br />
introduktion av flyktingar 175
Change language