Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Hinder för en bra introduktion<br />
Sammanfattande diskussion<br />
Det är ett utvecklingsarbete på gång i en del kommuner<br />
konstaterar Riksrevisionsverket i sin rapport<br />
<strong>2002</strong>, men fortfarande återstår mycket. Introduktionen<br />
är på de flesta håll ineffektiv, flyktingarna uppnår<br />
inte egenförsörjning i den takt som riksdagen önskar.<br />
Introduktionen består i många fall av kollektiva<br />
insatser utan hänsyn till vad de enskilda individerna<br />
har för förutsättningar, utbildning och kompetens<br />
visar <strong>Integration</strong>sverket i sin enkät till flyktinghandläggare<br />
i de stora mottagningskommunerna. Kommuner,<br />
arbetsförmedlingar, sfi-anordnare, landsting<br />
m.fl. aktörer är dåliga på att samverka, informationsöverföringen<br />
mellan aktörerna fungerar inte bra, sfi<br />
saknar inriktning mot arbetsliv etc.<br />
Resultaten från sfi är mycket bristfälliga visar<br />
Skolverket i sina uppföljningar under nittiotalet.<br />
Svenskundervisningen kan för en del personer fortsätta<br />
i många år utan resultat. Sfi har i år fått en ny<br />
kursplan, med olika nivåer på undervisning och krav,<br />
vilket kan bidra till att fler slipper misslyckas. Frågan<br />
är hur arbetsförmedlarna reagerar i nästa steg, med<br />
tanke på att många ansett att tidigare (högre) sfi-krav<br />
inte varit tillräckliga för arbetsmarknadens behov.<br />
Formerna för sfi ses nu över av en utredning.<br />
*<br />
Vuxenutbildning i allmänhet kan vara ett utmärkt<br />
komplement till ungdomsskolan. En stötdämpare<br />
när arbetslösheten stiger, där utslagna kan få möjlighet<br />
till kompetensutveckling för att sedan gå vidare in<br />
i arbetslivet. Problemet blir om det inte finns någon<br />
väg vidare. Mindre omfattande studier antyder att<br />
vuxenundervisningen kan bli en förvaringsplats för<br />
människor som inte anses platsa på arbetsmarknaden,<br />
kanske i synnerhet om de tillhör de invandrades<br />
skara. Somliga tycks hamna i en rundgång mellan<br />
kurser utan någon väg vidare till regelrätt jobb.<br />
Andelen utlandsfödda inom den grundläggande<br />
vuxenutbildningen, grundvux, är mycket stor och<br />
med tanke på den ofta dåliga kartläggningen av de<br />
nyanländas kompetens kan man inte undvika misstanken<br />
att många placeras där i onödan. Men här<br />
behövs som sagt mer kunskap och vi planerar att<br />
återkomma i <strong>Rapport</strong> <strong>Integration</strong> 2003.<br />
En annan aspekt av vuxenundervisningen gäller<br />
formerna. Som vi såg av de tillfälliga kurserna<br />
för invandrade kvinnor på ett antal folkhögskolor<br />
hade initiativen tagits av andra än kvinnorna. Andra<br />
avgjorde vad kvinnorna behövde, andra planerade<br />
etc. När det gäller infödda elever, i synnerhet vuxna,<br />
är de oftast med i planeringen, utvärderar etc. Undervisningsformer<br />
och förhållningssätt präglas åtminstone<br />
i vissa fall av bristande respekt och fördomar<br />
gentemot eleverna. En person är inte okunnig, därför<br />
att han inte talar flytande svenska. En person är inte<br />
obildbar, därför att hon inte haft möjlighet att lära sig<br />
läsa och skriva. Vuxenutbildningen fungerar i folkhögskoleexemplen<br />
så att man segregerar individer<br />
som redan lever segregerat och begränsar insatserna<br />
till en miniminivå – kvinnorna ska få träffa andra<br />
kvinnor i samma isolerade situation.<br />
*<br />
Senfärdig värdering av utländska utbildningar och<br />
examina tillsammans med höga krav på kompletteringsutbildningar<br />
gör att man måste ställa frågan om<br />
det inte är okunskap och misstro hos svenska kompetensbedömande<br />
myndigheter (eller tjänstemän)<br />
snarare än faktisk brist på kompetens hos de invandrade<br />
som skapar hinder. Kraven på svenskkunskaper<br />
för invandrade med utländska utbildningar är i vissa<br />
avseenden så högt ställda att infödda högutbildade<br />
inte klarar av dem. Här behövs en ordentlig genomgång,<br />
utbildningen i svenska för läkare och andra<br />
högutbildade inom vårdsektorn är just nu under luppen.<br />
Fler behöver granskas.<br />
En hjälp på vägen för att inte bygga onödiga hinder<br />
kan vara att man bygger upp en kunskapsbank med<br />
information om utländska utbildningar som är tillgänglig<br />
för både myndigheter och arbetsgivare.<br />
En annan fråga är om kompletteringsutbildningar<br />
endast ska ordnas när behovet av just den arbetskraften<br />
blir akut på den svenska arbetsmarknaden.<br />
Nyanlända invandrare borde kunna få sin utbildning<br />
kompletterad inom introduktionen om det bedöms<br />
nödvändigt för att få relevant arbete här – oavsett det<br />
aktuella behovet på arbetsmarknaden.<br />
När det gäller att komplettera lärares kompetens<br />
kan man nog inte överskatta betydelsen av att det<br />
kommer in lärare med olika etnisk och kulturell bakgrund<br />
i både ungdoms- och vuxenutbildning. Som<br />
förebilder för elever med annan bakgrund än svensk,<br />
för att bredda den kulturella kompetensen och inte<br />
minst för att vidga vyerna för majoritetssamhället.<br />
*<br />
Kunskapen om hur introduktionen fungerar för<br />
barn och unga är mycket begränsad. Vi ser av utvärderingen<br />
i Göteborgs kommun att barnperspektivet<br />
saknas, att få av barnen och ungdomarna får en individuellt<br />
anpassad introduktion. Föräldrarna visar stor<br />
uppskattning av förskolans introduktion, men skulle<br />
introduktion av flyktingar 187
Change language