Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
till deras tidigare yrkesbakgrunder och kompetenser.<br />
Detta ledde inte oväntat till missnöje, några ansåg att<br />
kursen var på alltför låg nivå. Deltagarna hade haft<br />
andra förväntningar och för flera blev inte studierna<br />
den positiva del i deras utveckling som de tänkt sig.<br />
Det var inte det ämnesmässiga innehållet i kursen<br />
som stått i fokus som i de integrerade grupperna,<br />
utan en social aspekt. Eriksson säger att, antingen<br />
kan man tolka det så, att de segregerade kurserna<br />
fungerade som någon form av förvaringsplats för<br />
marginaliserade grupper eller också som en möjlighet<br />
att skapa grupper med stark gruppidentitet.<br />
Invandrarkvinnor speciellt problematiska?<br />
I de integrerade grupperna togs ingen speciell hänsyn<br />
till den mångkulturella situationen i klassrummet,<br />
medan just denna hänsyn var utgångspunkten<br />
i de segregerade grupperna. Det kan tolkas som<br />
ett uttryck för ett tänkande där invandrarkvinnor<br />
betraktas som problem som måste hanteras på visst<br />
sätt – att kvinnornas individuella rättigheter inte är<br />
tillräckliga, för att de ska uppnå en jämlik situation.<br />
Motiven för deltagande varierade stort. För kvinnorna<br />
i de segregerade grupperna var deltagandet i<br />
projekten det enda alternativet. De kände sig tvingade<br />
att gå kursen, trots att de helst ville arbeta. Men det<br />
fanns varken jobb eller praktikplats. Flera av deltagarna<br />
hade redan gått en rad olika kurser på olika<br />
nivåer och tycktes inte veta varför de gick på den<br />
aktuella kursen.<br />
Kompetens – men inga dokument<br />
I de integrerade grupperna hade i stort sett alla gymnasial<br />
utbildning från sina hemländer, men saknade<br />
dokument som styrkte deras meriter. De hade alltså<br />
redan de teoretiska kunskaper, som de förväntades<br />
inhämta på folkhögskolan. Deras motiv var att få<br />
dokumenterad behörighet till högskolan. De skiljde<br />
sig starkt från deltagarna i de segregerade grupperna.<br />
Där hade flera gett upp hoppet om att någonsin få<br />
ett arbete. De utbildades för att vara i hemmet och ta<br />
hand om barn och hushåll – inte för yrkeslivet.<br />
Sammanfattning<br />
Fortfarande finns fler frågor än svar när det gäller<br />
vuxenundervisningen och dess funktion, inte minst<br />
för personer som invandrat. Vi ser att det finns en<br />
kraftig överrepresentation av personer med utländsk<br />
bakgrund i grundvux. Vi vet att det finns en grupp<br />
med kort utbildning och även en som saknar formell<br />
utbildning. Men frågan är om de verkliga behoven är<br />
så mycket större bland invandrade – eller om vuxenundervisningen,<br />
inte minst grundvux, får fungera<br />
som en förvaringsplats för personer som inte antas<br />
platsa på arbetsmarknaden.<br />
Värdering och komplettering av<br />
utländsk kompetens<br />
En av de åtgärder som länge efterfrågats inom introduktionen<br />
är värdering (validering) av utländska<br />
utbildningar och yrkeserfarenheter enligt svensk mall.<br />
I Sverige är det ett antal olika myndigheter som värderar<br />
i första hand utbildning. Högskoleexamina värderas<br />
av Högskoleverket, med undantag av examina<br />
inom vårdområdet som bedöms och legitimeras av<br />
Socialstyrelsen, examina inom veterinärområdet som<br />
bedöms av Jordbruksverket samt sjöbefäls- och luftfartsutbildningar<br />
som bedöms av Sjöfarts- respektive<br />
Luftfartsverket.<br />
Verket för Högskoleservice gör bedömningar av<br />
utländska utbildningar på gymnasie- och universitetsnivå<br />
för behörighet till svenska högskoleutbildningar<br />
(<strong>Integration</strong>sverket <strong>2002</strong>a).<br />
För medborgare i medlemsstaterna inom EU gäller<br />
särskilda regler. Grundprincipen är att den som är<br />
kvalificerad att utöva ett yrke i sitt hemland också är<br />
kvalificerad att utöva yrket i alla EU/EES-länder. En<br />
rad yrken kräver emellertid auktorisation, legitimation<br />
eller motsvarande i flera länder och för dessa har<br />
EU utfärdat särskilda direktiv. Den som vill arbeta i<br />
ett sådant reglerat yrke måste ansöka hos den myndighet<br />
som fattar beslut om behörighets- eller kompetensbevis.<br />
Exempel på sådana yrken är advokat<br />
(Sveriges Advokatsamfund), fastighetsmäklare (Kammarkollegiet),<br />
revisor (Revisorsnämnden) och t.ex.<br />
flygtekniker (Luftfartsverket).<br />
När det gäller bedömning av utbildning eller<br />
formell kompetens spelar det alltså in varifrån man<br />
kommer. Ett stort antal myndigheter är som synes<br />
inblandade. Det kan vara svårt för nyanlända invandrare<br />
att orientera sig och det krävs att rådgivande<br />
instanser har kunskaper inom området.<br />
Tidigare kompetens ointressant?<br />
<strong>Integration</strong>sverkets enkätundersökning (Hur togs<br />
de emot? <strong>Integration</strong>sverket, <strong>2002</strong>b) visar att endast<br />
tjugo procent hade fått sin utbildning värderad och<br />
ännu färre, tio procent, hade fått sin yrkeserfarenhet<br />
värderad. För sjuttio procent av dem med yrkeserfa-<br />
174 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language