Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ingångsjobben försvinner<br />
Orsakerna till invandrarnas sämre läge på arbetsmarknaden<br />
ligger dels i förändringar i den ekonomiska<br />
strukturen. Tidigare invandrare kunde hitta<br />
ingångsjobb inom tillverkningsindustrin och på kontoren,<br />
jobb som försvinner i strukturomvandlingen.<br />
Övergången till en kunskapsekonomi har gjort att ett<br />
av de viktiga kraven för att få arbete är att man talar<br />
språket flytande. Enligt statistiken från 2001 saknade<br />
närmare en tredjedel av arbetskraftsinvandrarna kunskap<br />
i engelska eller franska.<br />
Jämfört med infödda tenderar nittiotalets invandrade<br />
att vara överrepresenterade inom handel,<br />
hotell- och restaurang, serviceyrken samt inom<br />
tillverkningsindustrin – där det varit lättast att få<br />
arbete och krävts minst kompetens. De invandrade<br />
är underrepresenterade inom förvaltning, sociala och<br />
administrativa sektorn, transport, byggnads- och den<br />
offentliga sektorn.<br />
Strukturella hinder<br />
En annan orsak är strukturella hinder, där högt utbildade<br />
och yrkesskickliga invandrare väljs bort eftersom<br />
det saknas redskap för att bedöma och erkänna<br />
utländsk kompetens. Kraven på kanadensisk utbildning<br />
och yrkeserfarenhet gör att många invandrare<br />
går arbetslösa eller är undersysselsatta.<br />
Statistiken visar att det är betydligt svårare för nyligen<br />
invandrade att få en anställning som motsvarar<br />
deras utbildning än för infödda. Medan två tredjedelar<br />
av universitetsutbildade infödda kvinnor har ett<br />
arbete motsvarande sin utbildning har bara en tredjedel<br />
av invandrade kvinnor detsamma. Medan tre<br />
fjärdedelar av männen födda i Kanada med universitetsexamen<br />
har arbete motsvarande utbildningen har<br />
endast hälften av de som invandrat på nittiotalet med<br />
universitetsexamen detta.<br />
Förändringen av det ekonomiska stödet till yrkesutbildning<br />
spelar också en viktig roll i och med att<br />
den har tagit bort möjligheten till yrkesträning för<br />
många. Endast de som har eller har haft a-kassa inom<br />
en treårsperiod kvalificerar sig för arbetsmarknadsåtgärder.<br />
Diskriminering<br />
En tredje orsak anser forskarna vara en systematisk<br />
diskriminering när det gäller anställningar och<br />
inkomster – av nyanlända, kvinnor och synliga<br />
minoriteter (Lee/Naizghi, <strong>2002</strong>). Statistiken från 1999<br />
visar att nyanlända med språkkunskaper och höga<br />
kvalifikationer har svårare få jobb än infödda. Bland<br />
universitetsutbildade hade 92 procent av infödda<br />
jobb jämfört med 73 procent av de nyanlända. Bland<br />
nyanlända universitetsutbildade kvinnor var endast<br />
58 procent anställda. Forskare pekar också på tydligt<br />
lägre inkomster bland synliga minoriteter – även när<br />
man bortser från utbildningsnivå, erfarenhet, kön,<br />
ålder etc.<br />
Nittiotalets invandrare har också lägre inkomster<br />
(inklusive statliga transfereringar). De som uppgett<br />
att de haft inkomster har tjänat i genomsnitt ungefär<br />
hälften av de infödda. De som invandrat under åttiotalet<br />
tjänade fyra femtedelar av infödda. Infödda har i<br />
större utsträckning inkomst av anställning än invandrade.<br />
(En liten andel av de invandrade som kom före<br />
åttiotalet har större andel transfereringar, huvudsakligen<br />
på grund av fler pensionärer i gruppen.)<br />
Bland de nyanlända är det en betydligt större andel<br />
som inte har någon inkomst alls, en andel som emellertid<br />
minskar med vistelsetiden. Bland de arbetsföra<br />
åldrarnas hushåll, 25–64 år, utgör statliga transfereringar<br />
en större andel av inkomsten bland nittiotalets<br />
invandrade än bland infödda hushåll.<br />
Den genomsnittliga inkomsten bland invandrade<br />
ökar med åren. Medan hälften av nittiotalets<br />
invandrare har en inkomst som understiger 10 000<br />
dollar, befinner sig mindre än en fjärdedel av de som<br />
invandrade före åttiotalet i samma situation. Nyanlända<br />
har ungefär 60 procent av inföddas inkomster,<br />
de som anlände på åttiotalet fyra femtedelar och de<br />
som kom dessförinnan betydligt över. Kvinnorna har<br />
allmänt lägre inkomster än männen vilket statistikerna<br />
förklarar med att de arbetar mer deltid.<br />
Nyanlända flyktingar och invandrare drabbades<br />
oftare av arbetslöshet än de som varit längre tid i<br />
landet, t.ex. var mellan 15 och 21 procent (beroende av<br />
ålder) av männen som anlänt efter 1990 registrerade<br />
som arbetslösa 1996 och mellan 20 och 26 procent<br />
av kvinnorna. Arbetslösheten bland infödda låg då<br />
på omkring 10 procent. Det är vanligt att invandrade<br />
har en eller flera perioder av arbetslöshet under sina<br />
första år i landet. Det är också vanligare bland nyanlända<br />
med deltidsjobb. Efter en längre tid (15–20 år)<br />
har förhållandena mellan invandrade och infödda<br />
jämnats ut.<br />
Arbetslösheten följer också utbildningsnivå och<br />
kön. Lågutbildade infödda hade 1996 en arbetslöshet<br />
runt 20 procent för både män och kvinnor, detsamma<br />
som för invandrade män medan nyanlända kvinnor<br />
låg på 30 procent. Ju högre utbildningsnivå desto<br />
lägre arbetslöshet är något som gäller för infödda.<br />
Lågutbildade invandrade har haft lättare få jobb än<br />
högutbildade. De som invandrat före åttiotalet ligger<br />
i nivå eller under inföddas arbetslöshet (lågutbildade<br />
betydligt under) och de som invandrat under nittiotalet<br />
och har högre utbildning ligger betydligt över.<br />
218 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language