Rapport Integration 2002

DIAGRAM 5
Sysselsättningsindex, utrikes födda jämfört med inrikes födda.
120
110
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Inrikes födda = 100
1950 1960 1967 1975 1978 1987 1988 1989 1990 19911992 1993 1994 19951996 1997 19981999 2000 2001 2002
Ekberg & Hammarstedt
AKU 4:e kvartalet
KÄLLA: Ekberg & Hammarstedt (2002) för enskilda år 1950–2001. Egna bearbetningar av AKU, 4:e kvartalet för åren 1987– 2002.
4 Ekberg och Hammarstedt (2002) använder köns- och
åldersstandardiserade uppgifter. För åren 1950 och 1967
ingår enbart utländska medborgare. Uppgifterna för 1987–
2002 är ej köns- och åldersstandardiserade. Skillnaderna
mellan de standardiserade och icke-standardiserade uppgifterna
är dock försumbara och trenden densamma.
effekterna av att sysselsättningen varierat betydligt
för hela befolkningen, inte bara för dem som är födda
utomlands. Indexvärden högre än 100 betyder att sysselsättningen
är högre för utrikes födda än för inrikes
födda. Värden lägre än 100 betyder det motsatta.
För att visa utvecklingen över en längre tidsperiod
bygger vi ut den statistikserie som tagits fram av
Centrum för arbetsmarknadspolitisk forskning vid
Växjö universitet (Ekberg och Hammarstedt 2002) 4 .
Ett flertal forskningsrapporter har visat på en kraftig
försämring av situationen på arbetsmarknaden för
utrikes födda från och med mitten av 1970-talet (se
t.ex. Ekberg och Gustafsson 1995). Denna försämring
framgår tydligt av diagram 5. Att sysselsättningen var
hög under 1950- och 1960-talen är ganska självklart.
Invandringen bestod då huvudsakligen av arbetskraftsinvandrare,
som ofta rekryterades direkt till ett
jobb. Mer bekymmersamt är att sysselsättningsgraden
fortsatte att sjunka för utrikes födda till och med
under slutet av 1980-talet, då Sverige hade efterkrigstidens
mest intensiva högkonjunktur. Glädjande nog
inträffar ett trendbrott i mitten av 1990-talet. Avståndet
är fortfarande stort mellan dem som är födda
utomlands och dem som är födda i Sverige, men det
sker en kontinuerlig minskning av detta avstånd.
Trots att avståndet minskat var dock skillnaderna
mellan utrikes och inrikes födda fortfarande stora år
2002, med en sysselsättningsgrad för utrikes födda
på drygt 61 procent och för inrikes födda på drygt 75
procent (se bilaga tabell B, sid. 248).
Bakom det enkla sysselsättningsindexet i diagram 5
ligger en rad faktorer som påverkat arbetsmarknadssituationen
för de utrikes födda. En del år har antalet
nyanlända flyktingar varit stort, vilket innebär att
gruppen »utrikes födda« till stor del består av individer
som haft mycket kort tid för att etablera sig på
den svenska arbetsmarknaden. Eftersom etableringen
på arbetsmarknaden till stor del avgörs av hur lång
tid en individ varit bosatt i Sverige, gör vi separata
index för individer med olika bosättningstid och skiljer
också mellan män och kvinnor. Vi har grupperat
alla utrikes födda efter hur lång tid de varit i Sverige:
• Bosättningstid 0–4 år
• Bosättningstid 5–9 år
• Bosättningstid 10–19 år
• Bosättningstid 20 år eller längre
Alla fyra grupperna av utrikes födda jämförs med
infödda som bott hela sitt liv i Sverige.
Denna uppdelning av sysselsättningsindex avslöjar
ny och intressant information. Bosättningstidens
stora betydelse framgår tydligt. För så gott som alla
32 RAPPORT INTEGRATION 2002