Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Rapport Integration 2002
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
edskap. Lånen är räntefria under en period av ett till<br />
tre år.<br />
Ett särskilt hälsoprogram (Interim Federal Health<br />
Program, FHP) bistår vid akuta behov och ger nödvändig<br />
hälsovård till de flyktingar som ännu inte<br />
täcks av provinsernas hälsovård.<br />
Speciella program finns där provinsregeringar och<br />
frivilliggrupper samarbetar för att bistå flyktingar med<br />
särskilda behov, t.ex. utsatta kvinnor (Women at-risk<br />
program). Det kan handla om behov av snabba insatser<br />
eller när en flyktingfamilj behöver en längre tids stöd<br />
för att integreras i det kanadensiska samhället.<br />
Federala program och ekonomiskt bistånd till<br />
kvotflyktingar löper alltså under högst ett år. Program<br />
för flyktingar som inte tas ut på kvot utan sponsras<br />
privat (Private Sponsorship of Refugees Program)<br />
administreras av CIC och bygger på partnerskap mellan<br />
myndigheten och privata grupper eller organisationer.<br />
Sponsorerna måste stå för grundläggande stöd<br />
och ekonomiskt bistånd under ett år och redovisa ett<br />
introduktionsprogram.<br />
Därutöver finns program som utgår från liknande<br />
partnerskap rörande flyktingar med särskilda behov,<br />
dvs., som kan behöva stöd under två års tid. CIC står<br />
då för det finansiella stödet och de privata sponsorerna<br />
bistår med vägledning, bosättningshjälp och<br />
allmänt socialt stöd. Liknande program finns också<br />
på provinsnivå med partnerskap mellan provinsregeringar<br />
och frivilliggrupper.<br />
Det ekonomiska stöd som flyktingarna får under<br />
det första året motsvarar nivåerna på provinsernas<br />
socialbidrag. Ett särskilt program sköter kontrollen av<br />
de privata sponsorerna, som måste presentera månatliga<br />
rapporter om introduktionsverksamheten.<br />
Flexibla introduktionsprogram<br />
Introduktionsprogrammen innefattar grundläggande<br />
undervisning i engelska eller franska. Man kan<br />
studera på heltid eller deltid, dagtid eller kvällstid.<br />
Barnomsorg kan ordnas liksom bidrag kan ges till<br />
eventuella kostnader för resor. Undervisning av barn<br />
och ungdomar är provinsernas ansvar. Behöver barnen<br />
extra stöd i engelska eller franska kan de placeras<br />
i särskilda språkklasser. Ett särskilt Värdprogram<br />
finansierar rekrytering, utbildning och matchning av<br />
frivilliga som vill hjälpa de nyanlända flyktingarna<br />
med integrationen in i det kanadensiska samhället.<br />
Ett annat program, Invandrarnas bosättnings- och<br />
anpassningsprogram (Immigrant settlement and<br />
Adaptation Program ISAP), har medel för att bistå<br />
med yrkes- och arbetsvägledning samt allmän samhällsinformation.<br />
Därutöver finns särskilda program för flyktingar<br />
som behöver extra snabbt bistånd, t.ex. kvinnor i<br />
behov av skydd (ofta kvinnor utan vare sig vänner<br />
eller familj och som riskerar utsättas för olika former<br />
av våld), barn med särskilda behov av skydd samt<br />
personer som utsatts för tortyr och annan trauma.<br />
Kanada har centra i de stora städerna som specialiserat<br />
sig på behandling av tortyr- och traumaoffer.<br />
Delat ansvar<br />
Ansvaret för invandringen är delat mellan federala<br />
och provinsiella myndigheter. Den federala regeringen<br />
ansvarar för själva invandringsprövningen,<br />
inklusive asylprocessen, medan vissa av provinsregeringarna<br />
är inblandade i urvalet av invandrare och<br />
flyktingar samt när det gäller bosättning och integrationsservice.<br />
Konstitutionellt ansvarar provinserna<br />
för socialservice, hälsovård och utbildning med hjälp<br />
av federala transfereringar. Invandrare och flyktingar<br />
med permanent uppehållstillstånd har samma tillgång<br />
till social service, hälsovård och utbildning som<br />
infödda. Den federala regeringen tillhandahåller därutöver<br />
viss särskild service till flyktingar och invandrare<br />
med permanent uppehållstillstånd.<br />
Målet är integration – och multikulturalism<br />
Målet med integrationspolitiken är att nyanlända<br />
ska integreras så snabbt och tillfredsställande som<br />
möjligt. <strong>Integration</strong>en ska vara en ömsesidig process<br />
som kräver anpassning både av de nyanlända och det<br />
mottagande samhället. Från CIC:s sida betonas att<br />
det handlar om integration och inte segregation eller<br />
assimilation.<br />
I Kanada talar myndigheterna en hel del om multikulturalism,<br />
en politik som proklamerades 1971,<br />
senare kompletterades med en Stadga rörande rätttigheter<br />
och friheter och som blev till lag 1988 (Canadian<br />
Multiculturalism Act). Tanken är att människor<br />
med skilda bakgrunder ska kunna känna tillhörighet<br />
till landet och kunna delta i samhället samtidigt som<br />
de behåller sin kulturella identitet. Offentliga institutioner<br />
spelar en viktig roll för att stödja de skilda kulturerna<br />
och eliminera de hinder som kan finnas för<br />
att alla ska kunna delta i samhället. De ska försäkra<br />
att alla oavsett härkomst behandlas rättvist, jämlikt<br />
och med respekt.<br />
Under en tidigare period fanns en rad federala program<br />
riktade mot rasism, hatbrott och liknande aktiviteter,<br />
något som emellertid minskat under senare år<br />
när budgetarna stramats åt.<br />
Viktigt att också förmedla värdegrunden<br />
<strong>Integration</strong>spolitiken i Kanada styrs för närvarande<br />
av följande principer:<br />
212 RAPPORT INTEGRATION <strong>2002</strong>
Change language