Rapport Integration 2002

More documents

Recommendations

Info

% 80 70 60 50 40 30 20 DIAGRAM 4 & 5 Förvärvsintensitet (andel sysselsatta i procent i storstadssatsningens områden) 20–64 år, år 2000. 10 0 Västra Skogås Jordbro Hallunda-Norsborg Fornhöjden Rågsved Flemingsberg Vårby Alby Skärholmen Geneta Husby Ronna Hovsjö Fosie Fittja Hyllie Tensta Södra Innerstaden Rinkeby Gårdsten Bergsjön N Biskopsgården Hjällbo Rosengård Sysselsättningsdifferens i procentenheter mellan in- och utflyttade 1999–2000. % 10 5 0 -5 -10 -15 -20 Alby Jordbro Fittja Geneta Husby Skärholmen Hyllie Rinkeby Gårdsten V Skogås Hallunda-Norsborg Fosie Tensta Biskopsgården Ronna Rågsved Flemingsberg Fornhöjden Vårby Södra Innerstaden Hjällbo Hovsjö Bergsjön Rosengård KÄLLA: STATIV – en stor del av det ekonomiska gapet kvarstår som en följd av lägre genomsnittliga löner. SCB fastslår i sin rapport att »det är med andra ord inte endast tillträdet till arbetsmarknaden som är problematisk«. Det är naturligtvis, som SCB också konstaterar, ett misslyckande i förhållande till de integrationspolitiska målen om lika möjligheter för landets alla invånare oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Flera studier pekar alltså på att den socioekonomiska boendesegregationen skärpts under 1990-talet. Det är dock viktigt att påminna om att segregationens båda poler – dvs. att en tilltagande socioekonomisk segregation inte enbart handlar om att fattiga människor bor allt mer koncentrerat. I Social rapport 2001 (Socialstyrelsen, 2001) påpekas exempelvis att den socioekonomiska segregationen främst präglas boendet 117
av att den mer välbeställda delen av befolkningen bor koncentrerat i hög- och medelinkomstområden. Den utveckling under 1990-talets sista år som redovisas nedan pekar också på att det är de kraftiga inkomstökningarna i områden utanför de mest utsatta stadsdelarna som skärper den ekonomiska polariseringen inom storstadsregionerna snarare än den svaga inkomstutvecklingen i de fattigare stadsdelarna. Tidigare studier visar att andelen fattiga skiljer sig relativt lite mellan sysselsatta och icke sysselsatta inom den invandrade befolkningen. Däremot är skillnaderna stora vid en jämförelse av de båda grupperna med motsvarande grupper inom den inrikes födda befolkningen. SCB förklarar detta med att det bland de sysselsatta invandrarna finns många med låga löner, deltidsarbeten eller oregelbunden inkomst. Ytterligare en förklaring är att de sysselsatta inom den invandrade gruppen i större utsträckning ingår i ett hushåll där det finns någon som saknar förvärvsarbete. Strukturella faktorer som familjesituation, ålder, kön och utbildning har betydelse för inkomster. Det visar sig dock att även då man konstanthåller dessa skillnader så kvarstår ändå betydande inkomstskillnader mellan invandrade och infödda svenskar (SCB, 2002). Under den ekonomiska stagnation som präglade första hälften av 1990-talet förstärktes den ekonomiska boendesegregationen i Sverige. Inkomsterna i områden med i första hand bostäder med äganderätt och boende med höga inkomster ökade sina inkomster med sju procent under perioden. Motsvarande grupper i fattiga hyreshusområden minskade sina inkomster med 11 procent under samma period (Socialstyrelsen, 2001). Det anmärkningsvärda är att den ekonomiska polariseringen mellan fattiga och rika områden tycks öka oavsett konjunktur. Utvecklingen i storstadsregionerna 1997–2000 I syfte att beskriva vilken ekonomisk levnadsnivå människor lever på i de tre storstadsregionerna använder vi oss av ett mått vi valt att benämna ekonomisk standard. Detta mått utgår ifrån relationen mellan disponibel inkomst och socialbidragsnorm. Eftersom måttet baseras på hushållsinkomst där varje individ i respektive hushåll är en observationsenhet får även barn ett mått på sin ekonomiska standard. Hushållets disponibla inkomst relateras alltså till den socialbidragsnivå som enligt schablon gäller för det enskilda hushållet. Om ett hushåll exempelvis har en disponibel inkomst som ligger 30 procent över denna socialbidragsnivå får samtliga medlemmar i hushållet indextalet 130 som mått på ekonomisk standard. Ett liknande mått på ekonomisk standard har tidigare bl.a. använts för att studera utvecklingen av relativ fattigdom. Rädda Barnen presenterade under 2002 två studier som beskriver hur barns ekonomiska villkor utvecklats under 1990-talet. (Salonen 2002a/ 2002b.) I Rädda Barnens studier används måttet »låg inkomststandard«. Detta mått utgår från socialbidragsnormen och en norm för boendeutgifter. Med »låg inkomststandard« likställs inkomstnivåer som understiger normen för dessa utgifter. Studierna använde dessutom socialbidrag som kompletterande mått på fattigdom. Utvecklingen redovisas bl.a. i fråga om andelen barn som lever i familjer som varken hade en låg inkomststandard eller uppbar socialbidrag. Studierna visar att antalet barn som lever i fattiga familjer ökade under större delen av 1990-talet fram till 1997 då den negativa trenden bröts. Mellan 1997 och 2000 har andelen barn i fattiga familjer minskat. Samtidigt har skillnaderna ökat mellan barn i olika kommuner och mellan barn med svenskfödda och invandrade föräldrar. Studien konstaterar vidare att det finns stora skillnader i barnfattigdom och dess utvecklingstrender mellan olika kommuner i landet. De tre storstadskommunerna hade år 2000 en betydligt högre barnfattigdom än genomsnittet för landet i övrigt. Vart fjärde barn i de tre storstadskommunerna levde i en familj med låg inkomststandard och/eller socialbidrag under år 2000. Samtidigt konstateras att den lägsta andelen barn i fattiga familjer återfanns i storstadsregionernas förortskommuner. Detta indikerar i sig en tydligare inomregional ekonomisk segregation i storstadsområdena jämfört med landets övriga regioner. Andelen barn som lever i fattiga familjer har under hela 1990-talet varit betydligt högre bland barn med utländsk bakgrund jämfört med barn med svensk bakgrund. Denna skillnad har också ökat under decenniets senare del. Rädda Barnens studie konstaterar att skillnaderna var relativt stabila under konjunkturnedgången medan skillnaderna ökade under de senaste årens konjunkturuppgång. Den ekonomiska återhämtningen som landet genomgått under den senare delen av 1990-talet har alltså inte kommit de barn till godo som har utländsk bakgrund i samma utsträckning som barn med svensk bakgrund. Följande avsnitt beskriver en motsvarande utveckling för befolkningen i sin helhet på en geografiskt mer detaljerad nivå i de tre storstadsregionerna. Tendenserna är här desamma. En generell förbättring av den ekonomiska standarden har skett samtidigt som de ekonomiska skillnaderna mellan fattiga och rikare bostadsområden och befolkningsgrupper ökat under åren 1997–2000. 118 RAPPORT INTEGRATION 2002
Page 1 and 2:
RAPPORT INTEGRATION 2002 INTEGRATIO
Page 3 and 4:
Rapport Integration 2002 © Integra
Page 6 and 7:
INNEHÅLL Förord 7 Inledning 9 Rap
Page 8 and 9:
FÖRORD Integrationsverket har i up
Page 10 and 11:
INLEDNING Sverige är ett invandrin
Page 12 and 13:
EN SUMMERING ‒ RAPPORT INTEGRATIO
Page 14 and 15:
etygsgenomsnitt än pojkar såväl
Page 16 and 17:
År 1997 fick närmare 13 500 invå
Page 18 and 19:
ett resultat av normer, regler, str
Page 20 and 21:
intensiva högkonjunktur under slut
Page 22 and 23:
En utvecklad Agenda för Integratio
Page 24 and 25:
Fortsatt kraftfull förändring av
Page 26 and 27:
krimineringen på svensk arbetsmark
Page 28:
DEL I ARBETSMARKNADEN
Page 31 and 32:
DIAGRAM 1 & 2 Arbetskraftsstatus, m
Page 33 and 34:
DIAGRAM 5 Sysselsättningsindex, ut
Page 35 and 36:
1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3
Page 37 and 38:
anmärkningsvärt att efter 20 år
Page 39 and 40:
Varför skillnader i arbetslöshet
Page 41 and 42:
DIAGRAM 13 & 14 Befolkningens utbil
Page 43 and 44:
Även om det enbart finns några f
Page 45 and 46:
att vietnameser är flitigare än d
Page 47 and 48:
företag. Värdena kvarstår så go
Page 49 and 50:
DE UNGA PÅ ARBETSMARKNADEN 1 Se Sc
Page 51 and 52:
3 Ungdom brukar i statistiska samma
Page 53 and 54:
VAR FINNS MÅNGFALDEN? I föregåen
Page 55 and 56:
DIAGRAM 16 & 17 Integrationsindex p
Page 57 and 58:
DIAGRAM 18 & 19 Andel utrikes född
Page 59 and 60:
Vård, omsorg och veterinärsektorn
Page 61 and 62:
I alla övriga branscher är utrike
Page 63 and 64:
en grundläggande mekanism i en mak
Page 65 and 66:
- I dag är man väldigt medveten,
Page 67 and 68: Volvo Personvagnar, Göteborg »Det
Page 69 and 70: anställda. På de tre år som gåt
Page 71 and 72: Chef för den mobila företagstjän
Page 73 and 74: anställda har haft problem med mus
Page 75 and 76: ARBETSMARKNADEN ‒ EN SAMMANFATTNI
Page 77 and 78: REFERENSER Andersson, Roger (1998),
Page 80: DEL II SKOLAN
Page 83 and 84: Disposition Delen om skolan inleds
Page 85 and 86: Samtliga elever Elever med utländs
Page 87 and 88: undna att det är motiverat att ute
Page 89 and 90: - det finns ett starkt samband mell
Page 91 and 92: SKOLSVÅRIGHETER ELLER UTLÄNDSK BA
Page 93 and 94: INTEGRATIONSAMBITIONER OCH SÄRORTS
Page 95 and 96: svårt att göra bra gruppindelning
Page 97 and 98: När vi sätter punkt för mötet (
Page 99 and 100: MODERSMÅLSUNDERVISNINGEN ‒ ETT R
Page 101 and 102: albanska är några av de större.
Page 103 and 104: att uppnå målen för undervisning
Page 105 and 106: tradition och uppfattning av vad so
Page 107 and 108: REFERENSER Arai, Mahmood, Lena Schr
Page 110 and 111: BOENDESEGREGATIONEN Inledning Att b
Page 112 and 113: en socioekonomisk och etnisk uppdel
Page 114 and 115: TABELL 1 Kvarboende, in- och utflyt
Page 116 and 117: DIAGRAM TABELL 11& 2 Flyttare från
Page 120 and 121: 200 180 160 140 DIAGRAM 6 Ekonomisk
Page 122 and 123: Sammanfattning Den socioekonomiska
Page 124: REFERENSER Andersson, Eva, 2001, Fr
Page 127 and 128: Disposition Nedan följer en kort b
Page 129 and 130: DIAGRAM 2 Självrapporterat valdelt
Page 131 and 132: Det finns signifikanta skillnader i
Page 133 and 134: 16 Observera att frågan om förtro
Page 135 and 136: DIAGRAM 6 Andel (i procent) otrygga
Page 137 and 138: I övrigt är det oroväckande att
Page 139 and 140: DIAGRAM 11 Andel (i procent) som tr
Page 141 and 142: Känslan av otrygghet tillsammans m
Page 143 and 144: uppgifterna på ålder för att med
Page 145 and 146: DIAGRAM 18 Andel (i procent) som av
Page 147 and 148: arbetslösa lika stor vilja att fly
Page 149 and 150: REFERENSER Dahlstedt, M., 1998, Pol
Page 152 and 153: INVANDRINGEN ÖKAR Starten i Sverig
Page 154 and 155: Antal 35 000 30 000 25 000 20 000 1
Page 156 and 157: passivisering, man hinner glömma s
Page 158 and 159: TABELL 2 1997 års flyktingars resu
Page 160 and 161: % 90 DIAGRAM 8 Andel sysselsatta å
Page 162 and 163: Samband sysselsättning - flyktinga
Page 164 and 165: Kvinnor 10 % 11 % Kvinnor 2 % 15 %
Page 166 and 167: DIAGRAM 17 Arbetsinkomst för sysse
Page 168 and 169:
procent, för kvinnor 73. Ingångsj
Page 170 and 171:
yrkeskompetens samt kontakt med arb
Page 172 and 173:
Formerna för undervisningen har d
Page 174 and 175:
Integrera eller segregera? Lisbeth
Page 176 and 177:
enhet hade ingen värdering skett a
Page 178 and 179:
svenska språket. Anledningen till
Page 180 and 181:
Flyktingkonsulenten viktig person K
Page 182 and 183:
kan vara bra fora men för att dess
Page 184 and 185:
- åtgärder enligt smittskyddslage
Page 186 and 187:
dem som inte deltog i studien har P
Page 188 and 189:
Hinder för en bra introduktion Sam
Page 190 and 191:
HUR RIVA HINDREN? NÅGRA LÄRANDE E
Page 192 and 193:
lägger barnens bakgrund och behov
Page 194 and 195:
prövat på många sorters utbildni
Page 196 and 197:
tradition från Finland med oss, ha
Page 198 and 199:
många familjer. Blob menar att det
Page 200 and 201:
Svenska som andraspråk B, Engelska
Page 202 and 203:
och var ska den då vara? Jo, inom
Page 204 and 205:
utbildning, men det får du inte f
Page 206 and 207:
Hur riva hindren? Sammanfattande di
Page 208 and 209:
Andra - ofta kvinnor, ibland ensamk
Page 210 and 211:
Introduktionsmodeller Språkundervi
Page 212 and 213:
Flyktingar - en liten andel De flyk
Page 214 and 215:
- att integration är en tvåvägsp
Page 216 and 217:
Hur fungerar introduktionen och int
Page 218 and 219:
Anpassningen till arbetsmarknaden t
Page 220 and 221:
Bidrar positivt Invandrare som helh
Page 222 and 223:
traditionellt har sin arbetsplats i
Page 224 and 225:
om var och ens personliga förutsä
Page 226 and 227:
lösheten på 27 procent för både
Page 228 and 229:
antal nyanlända, som då har en en
Page 230 and 231:
åd och stöd individuellt lika vä
Page 232 and 233:
utan utbildning göre sig t.ex. ick
Page 234 and 235:
går för dem som inte lyckas skaff
Page 236 and 237:
REFERENSER Almqvist K. (1997) Refug
Page 238 and 239:
the swedish integration report for
Page 240 and 241:
ten years in Sweden were to show th
Page 242 and 243:
ience safety, democratic participat
Page 244:
BILAGOR
Page 247 and 248:
Arbetsmarknadsregioner Stockholms a
Page 249 and 250:
TABELL B Andel sysselsatta i befolk
Page 251 and 252:
Inrikes Inrikes Utrikes Utrikes fö
Page 253 and 254:
DIAGRAM B Ekonomisk standardkvot (i
Page 255 and 256:
TABELL B Andel (i procent av de som
Page 257 and 258:
TABELLBILAGA INTRODUKTION AV FLYKTI
Page 262:
Rapport Integration 2002 Råder lik
show all

Rapport Integration 2002

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?