Rapport Integration 2002

Bidrar positivt
Invandrare som helhet bidrar emellertid fortfarande
positivt till den kanadensiska ekonomin meddelar
finansdepartementet enligt CIC. När de jämför
skatteintäkter med socialbidrag och a-kassa väger
fortfarande skatteinbetalningarna över. Så trots att
invandrarna som helhet bidrar med lägre andel skatt
än befolkningen i stort så blir det ändå ett överskott,
eftersom de också är mindre beroende av bidrag.
Exemplet USA
En miljon invandrare varje år
Första hälften av nittiotalet kom drygt en miljon
invandrare till USA varje år: 700 000 legala, de flesta
anhöriginvandrare, och mellan 200 000 och 300 000
illegala invandrare. När man talar om flyktingar i
USA:s offentliga statistik menar man personer som
kommer via FN-systemet, motsvarande dem som vi
kallar kvotflyktingar, som väljs ut av ländernas delegationer
i flyktingläger runt om i världen. I början av
nittiotalet kom omkring 100 000 kvotflyktingar per
år, i slutet av samma decennium minskade antalet
till ca 75 000 för att öka igen i början av 2000-talet.
Under nittiotalet kom de största flyktinggrupperna
från tidigare Sovjetrepubliker och från Vietnam
samt även från Iran, Irak, Laos, Somalia, Sudan och
Bosnien.
Förutom kvotflyktingarna tar sig många på egen
hand till USA och söker asyl. År 1995 uppgick de
till 150 000, de flesta från El Salvador, Guatemala,
Mexico, Kina och Indien. Utöver dessa asylsökande
har USA tagit emot stora grupper kubaner, som inte
fått flyktingstatus men som ändå erbjudits delta i de
introduktionsprogram som riktas till flyktingar. Detsamma
gäller invandrade från Haiti.
För asylsökande kan väntetiden bli mycket lång,
1996 väntade omkring 450 000 på besked om asyl. De
senaste femton åren har tjugofyra procent av de asylsökande
beviljats uppehållstillstånd i USA. Dessa har
emellertid inte rätt att delta i introduktionsprogrammen
som enbart erbjuds kvotflyktingar.
Målet – egen försörjning
Målsättningen för flyktingintroduktionen är i USA
densamma som i de flesta andra flyktingmottagande
länder – att de nyanlända flyktingarna ska
bli ekonomiskt självständiga så snart möjligt. Enligt
tidigare regler finansieras biståndet till flyktingar
federalt. Flyktingarna ska ha tillgång till existerande
socialhjälp i enskilda stater och dessa får federal
ersättning i efterskott. De senaste åren har det i USA,
Asylsökande i fängelse
År 2001 sökte 86 000 personer asyl i USA (Aftonbladet
9 juli 2002). Sedan 1996 får asylsökande
endast en möjlighet att överklaga ett avvisningsbeslut.
I väntan på att få sin sak prövad kan den asylsökande
bli inlåst i s.k. detention camps, i verkligheten
vanliga fängelser. Även barn sätts i dessa fängelseförvar.
I genomsnitt hålls 26 000 asylsökande i förvar
i USA. Amerikanska migrationsmyndighetens, INS,
tjänstemän kan själva besluta om omedelbar avvisning
vid gränsen om de anser att den asylsökande
inte har tillräckliga skäl.
FN:s flyktingkommissariat, UNHCR, är enligt
uppgifterna i Aftonbladet mycket kritisk både mot
förvaren och gränsavvisningen. Om USA dessutom
saknar utlämningsavtal med ursprungslandet kan
förvaret fortsätta på obestämd tid. Asylsökande som
beviljas uppehållstillstånd får visst bistånd men inte
helt likvärdigt med det som ges kvotflyktingarna.
liksom i många länder i Europa, varit en diskussion
om invandring och invandrares användande av välfärdssystemen.
Flyktingar och äldre invandrare har
här pekats ut som grupper med särskilt stora behov,
medan invandrare som grupp inte har nämnvärt
högre förbrukning av välfärdssystemen än övriga
amerikaner. Trots detta genomförde kongressen 1996
lagändringar som ger delstaterna möjligheter att
neka invandrare (utländska medborgare) tillgång till
en rad välfärdsinsatser. Tillsammans med ändringar
som gäller rätten till offentliga stöd enligt välfärdsreformen
1995 är det helt klart att reglerna stramats
åt. Ekonomiskt bistånd täcks av federala myndigheter
under en begränsad period på åtta månader. Perioden
har gradvis minskats från 36 månader. Delstaterna är
heller inte skyldiga att ge ekonomiskt bistånd efter de
åtta månaderna. De flesta välfärdsanordningarna är
numera knutna till det amerikanska medborgarskapet
och det kan sökas först efter fem års bosättning
i landet. Möjligheterna att ställa villkor för bistånd
har dessutom ökat. Å andra sidan har myndigheterna
avsatt mer resurser för att undanröja hinder för
arbetssökande, t.ex. stöd till barnomsorg.
Förutsättningar för en framgångsrik introduktion
Office of Refugee Resettlement, ORR, inom Hälsodepartementet,
har avtal med en rad organisationer, de
flesta religiösa, som utför det praktiska arbetet med
bosättning och introduktionsprogram. Genom krav
från inblandade organisationer har programmen
blivit flexiblare. Erfarenheterna från att t.ex. låta flyktingarna
få socialbidrag var inte särskilt goda. Alltför
många av flyktingarna blev kvar i biståndskarusellen.
introduktion av flyktingar 219